Inom 25 år riskerar Antoinette Sapakukas hem att försvinna i havet. Nu berättar hon om livet på Tuvalu – en av världens mest klimatutsatta platser.

– Det är som att bo i ett litet paradis. Bara det att kanterna av paradiset långsamt håller på att kollapsa.

Mitt i Stilla havet ligger de nio små öarna som utgör landet Tuvalu. Tillsammans täcker de inte mer än 25 kvadratkilometer och är hem för omkring 12 000 människor.

Antoinette Sapakuka, 20, växte upp på huvudön Funafuti tillsammans med sin familj.

– Alla känner alla och vi är som en enda stor familj, berättar hon.

Men just nu bor inte Antoinette på Tuvalu. Hon har rest till Auckland i Nya Zeeland för att studera vid universitetet. Ofta tränger sig hemlängtan på. Hon tänker på sin familj och livet hemma.

– Jag saknar Tuvalu mycket, säger Antoinette.

Samtidigt är saknaden präglad av oro inför framtiden.

Den tuvaluanska befolkningen står inför ett allvarligt hot. Stigande havsnivåer innebär att öarna långsamt håller på att försvinna i havet. Enligt Nasa kan stora delar av Tuvalu ligga under ytan inom bara 25 år.

Huset som Antoinette växte upp i ligger vid stranden. Som liten brukade hon cykla omkring och leka med sina kompisar där. Men när hon besöker barndomshemmet i dag är det sig inte likt.

– Allt har förändrats. Stranden, träden och landskapet är annorlunda. Mycket har spolats bort, säger hon.

^{Huvudön Funafuti. Foto: Privat}

”Extremt utsatt”

Léon Chafik är havsklimatforskare vid Stockholms universitet. Han berättar att havsnivåökningarna är kopplade till klimatförändringar och att de beror på två orsaker; dels att vattnet värms upp och expanderar, dels att glaciärerna smälter och fyller på haven likt en kran.

– Havsnivåförändringar är ett av de tydligaste exemplen på global uppvärmning. Just vid Tuvalu är det framför allt glaciärerna vid Antarktis som påverkar havsnivån mest, säger han.

Léon Chafik förklarar att vindar gör att havsnivåökningen skiljer sig mellan olika platser. Vid Tuvalu har den legat på omkring 5 millimeter per år – nästan dubbelt så mycket som det globala genomsnittet.

– Ökningen är inte densamma överallt. Vindar skapar regionala skillnader, och eftersom Tuvalu ligger precis vid passadvindbältet är det extra utsatt, säger Léon Chafik.

Men det är inte bara det stigande havet som hotar öarna. Klimatförändringarna orsakar också extremväder.

– Det finns också extrema väderhändelser kopplade till atmosfären som gör de här öarna extremt utsatta, menar Léon Chafik.

Cyklonen Pam

Antoinette minns när cyklonen Pam drog över Stilla havet våren 2015. Trots att hon då bara var nio år gammal är minnesbilderna fortfarande starka.

– Vågorna var högre än träden, berättar hon.

Tuvalu, vars högsta punkt bara ligger fem meter över havet, drabbades hårt. Antoinette berättar om hur havet rev upp kyrkogårdar, och hur hon efter stormen passerat kunde se kvarlevor från sina förfäder ligga blottade på stranden.

– Det var en emotionell chock för hela Tuvalu. Då förstod jag hur stark kraft havet är och att det inte bryr sig om oss. Det satte verkligen spår i mig som barn, säger Antoinette.

En framtid bortom öarna

2023 skrev Tuvalu och Australien under Falepili Union – ett avtal som gör det möjligt för tuvaluaner att lagligt migrera till Australien. Avtalet är det första i sitt slag som kopplar samman klimathot och migration.

”Vi anser att Tuvalus befolkning förtjänar rätten att välja att bo, studera och arbeta någon annanstans när klimatförändringarnas effekter förvärras”, skriver Australiens regering i ett uttalande.

Antoinette upplever att avtalet har mottagits väl på öarna. Flera har redan flyttat.

– Vi känner tacksamhet. Det känns inte som att fly, utan mer som att flytta med hedern i behåll, säger hon.

Men alla är inte redo att lämna Tuvalu. Nyligen ringde Antoinette sin mormor för att prata om en eventuell framtid i Australien. Mormodern var bestämd.

– Hon sa bara ”Nej tack, jag vill inte åka. Jag vill vara kvar här och se över mitt hus”.

Och mormodern är inte ensam. Antoinette berättar att de äldre generationerna är betydligt mer motvilliga till att lämna öarna. Vissa menar att det är ett svek att överge sitt land.

– De säger att om öarna försvinner, så ska de försvinna med dem.

Antoinette delar deras oro. Hon tror att nästan alla tuvaluaner känner en rädsla för att deras kultur, språk och levnadssätt ska tyna bort om Tuvalu överges.

Därför känner hon sig tudelad. Efter studierna i Auckland har hon bestämt sig för att återvända till Tuvalu. Samtidigt vet hon att dagen förr eller senare kommer då hon och hennes familj måste göra ett val.

– Vi står inför ett mycket svårt beslut. Ska vi stanna kvar och kämpa för vårt hem eller ska vi fly?