I början av april släpptes nya riktlinjer för allergivården i Sverige.
Riktlinjerna ska vara en guide för vilken hjälp man kan få som någon med allergier, men Zelma French, 27, tror att det kommer ta lång tid innan de märks av.
— När man läser dem lite mer ordentligt så är de ganska orimliga i dagens vårdsituation, säger Zelma.
Zelma tyckte aldrig om gympalektionerna i skolan. Gympa innebar ärtpåsar, rep och värst av allt – tjockmattorna. När hon försökte förklara att hon inte mådde bra var det som att lärarna inte lyssnade. Tjockmattorna, som ser så oskyldiga ut, får hennes hud att svida. Fötterna kändes som om de brann. Ibland fick hon till och med ont i huvudet.
Det är latex i mattorna, idag 15 år senare, ska det visa sig att det bara är en av Zelmas allergier.
Koll på Läget: Allergi
Att vara allergisk är vanligt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är allergi världens fjärde största sjukdom. I Sverige är ungefär en tredjedel av befolkningen allergisk. Allergierna är mot allt från jordnötter till kvalster.
I början av april släpptes för första gången riktlinjer för hur vården i Sverige ska ta hand om allergiker. Riktlinjer finns till för att vården ska se likadan ut oberoende av var man bor.
Zelma French är 27 år gammal och har en lång lista på saker hon är allergisk mot. Hon berättar att hennes allergier påverkar henne dygnet runt. Listan består av 20 punkter och är över 100 ord lång.
— Jag får ju aldrig en paus, det kommer från ingenstans. Typ, jag petade på en sladd och nu fick jag nässelutslag.
Zelma har en kombination av vad hon kallar yttre och inre allergier. Det är alltifrån pollen till parafenylendiamin (PPD). PPD är den svarta färgen som kan finnas i nästan allt som är svart.
Hennes upplevelse är att folk generellt har ganska dålig respekt för allergier som inte är “kända”. Det är som att de mindre vanliga allergierna inte är på riktigt.
— Man vet att jordnötsallergi är jätteviktigt, den har funnits med på film. Man fattar att den är på riktigt, även om det är jättemycket färre som lider av den än andra allvarliga allergier, säger hon.
Dålig kunskap inom vården
Inte ens inom sjukvården är Zelma helt säker. Personalen har dålig koll på hennes allergier, och hon känner ofta att hon själv måste ta ansvar för dem trots att de står i hennes journal.
— Du måste vara den där jobbiga jäveln hela tiden, det är inte kul.
De nationella riktlinjerna ska hjälpa allergivården att bli mer jämlik och rättvis i Sverige, det hoppas i alla fall Mikaela Odemyr, ordförande för astma och allergiförbundet. Det har tidigare funnits helt olika förutsättningar och kunskaper i de olika regionerna. I vissa finns det inte ens en allergiläkare.
— Det spelar ingen roll var du bor i landet, du ska ha samma tillgång till vård och läkemedel oavsett var du bor, säger Mikaela.
Hon ser positivt på att riktlinjerna tagits fram. Det är viktigt att de som bestämmer måste ta ansvar för att de som lider ska få hjälp på riktigt. Förbundet har försökt få Socialstyrelsen att ta fram riktlinjer i 30 år, och Mikaela menar att arbetet inte är över. Nu är det viktigt att se till så att riktlinjerna faktiskt används.
— Just nu får inte alla den vården som de behöver för att må så bra som möjligt, säger hon.
Allergier – inte på Socialstyrelsens top 10 lista
Peter Nygren, projektledare för riktlinjerna på Socialstyrelsen, berättar varför det tagit sådan tid för dem att släppa riktlinjer, mycket har att göra med prioriteringar.
— Om man ska vara riktigt krass så finns det områden som kanske är lite mer liv och död, så det är väl därför det inte kommit överst i kön, säger han.
Riktlinjerna är ju just det – riktlinjer. De är inte obligatoriska att följa, men han hoppas på att deras arbete ska göra det lättare för vården att kunna prioritera när det gäller just allergivården i landet. Han menar att riktlinjerna inte bara ska vara ett ”fint dokument” även om det kanske kommer att ta lång tid att få igenom allt.
— Det är ju jättemånga människor, och det är hela landet, det tar tid.
Vaccin till fler
Zelma tror inte att riktlinjerna kommer göra så stor skillnad för just henne. Hon började redan för två år sedan med vaccination mot sin gräsallergi, efter att ha bråkat lite med vården, men har inte märkt av någon skillnad än. I riktlinjerna rekommenderas dock vaccinationer för svår jordnötsallergi samt pollen- och kvalsterallergi och hon hoppas på att så många som möjligt kan få vaccinationen tack vare riktlinjerna.
Hon önskar att fler unga står på sig så att de får den vården de förtjänar.
— Det är okej att vara jobbiga, trots att det känns störigt.
