När Moa Blomqvist var 14 år gammal tog hennes liv stopp. Hon kunde sova 16 timmar om dagen och slutade nästan lämna hemmet; rädslan för att bli sjuk och smitta andra tog över helt. Det var först efter OCD-diagnosen som vändningen kom.

Tvångssyndrom eller OCD som det också kallas är en sjukdom som uppskattas drabba ungefär tvåhundratusen svenskar. Sjukdomen går att dela upp i två delar, tvångstankar som väcker rädslor eller ångest, och tvångshandlingar som utförs för att lindra ångesten.

Tvångshandlingar kan vara synliga som att överdrivet kontrollera spisen eller tvätta händerna, men de kan också vara osynliga som att man försöker övertyga sig själv om att något inte är sant eller spräcka en tanke i huvudet. Även att undvika situationer som man får tvångstankar  av är en tvångshandling.

Trots att det bara är ungefär två procent av befolkningen som har diagnosen tvångssyndrom, har nästan alla tvångstankar.

 – Forskning har visat att runt 94-95% av befolkningen får sådana här typer av tankar. Det verkar ingå i att ha en mänsklig hjärna. Du kommer alltid ha ett flöde av tankar. Några av dem kommer att vara smutsiga, säger Erik Andersson, legitimerad psykolog och professor i klinisk psykologi på Karolinska Institutet.

Det som skiljer de som har tvångssyndrom från resten av befolkningen är att de verkar vara mer benägna för att anpassa sig till tankarna. Och att tankarna kommer tillbaka om och om igen utan att ge sig.

–  I korthet att det verkligen börjar ställa till det i din vardag, säger Erik Andersson.

Moas tvång bestod främst av kontaminations-OCD och invasiva tankar. Kontaminations-OCD innebär att man kan vara livrädd för bakterier eller att bli smutsig, och i sin tur bli smittad eller smitta andra med farliga sjukdomar.

–  Om jag inte tvättar händerna när jag kommer hem, då kommer jag dö och så kommer hela min familj att bli sjuka. Jag ville inte gå ut. Jag fick en panikattack om jag rörde sopor på något sätt eller om jag skulle städa.

Invasiva tankar är ofta inte lika tydliga som synligt OCD. För Moa var det starka och återkommande tankar om att hon var en narcissistisk och hemsk människa, något som bidrog till att göra henne djupt deprimerad under en tid.

– Då var det att jag bara låg hemma i ett mörk rum och stirrade upp i taket och bara tänkte att jag är världens absolut värsta människa. Att det är så mycket fel på mig.

Erik Andersson berättar om något som många tänker fel om gällande sjukdomen.

– Det är liksom den klassiska missuppfattningen att tankarna säger någonting om dig som person. Det är bara tankar, alla får de här tankarna.

Utöver lidandet som OCD innebär för den drabbade och omgivningen, resulterar sjukdomen ofta i sjukskrivning eller arbetslöshet.

– Man har sett att personer av OCD hamnar efter i utbildningen. Det finns också en studie som visar att personer med OCD i väldigt hög grad är utslagna från arbetsmarknaden. De ligger tvåa, efter psykos, säger Erik Andersson.

Moas familj blev starkt påverkade av hennes tvångssyndrom och depression, där hennes bror i sin tur var tvungen att söka hjälp för att det blev så tungt.

Efter några månader där tvånget var som värst tvingade Moas föräldrar henne att söka hjälp, till slut hamnade hon på BUM (Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen) där vändningen kom.

Det som väntade var bland annat en intensivvecka med fullt fokus på terapi och KBT. Där fick Moa utmana sina tvångstankar genom att till exempel göra rent golvbrunnar. Sen behandlingen har Moas OCD blivit väldigt mycket bättre, och trots att vissa av tvångstankarna lever kvar har hon lärt sig att hantera sina tankar och kan idag leva sitt liv utan tvångets begränsningar.

Moa främsta tips till de som lider av OCD är att gå emot tankarna, trots att det känns jobbigt.

– Det enda som hjälpt mig att verkligen bara: okej, jag kommer röra de här handtagen och jag kommer inte tvätta händerna efter.  Ju mer man gör det här, desto mindre blir ju tankarna,  och desto bättre mår man. Det är ganska likt ångesttrappan. Du måste bara ta dig igenom det för att kunna ta det ur det.