Under många år blev vi allt mer öppna för olika sexualiteter och könsuttryck. Mätningar visade på en växande acceptans. Sen hände något. Idag är homo-, bi- och transpersoner den grupp som flest ungdomar tycker illa om, visar en ny rapport.
– Det finns ett samband mellan förtroende för information från sociala medier och de negativa attityderna, säger rapportförfattaren Oscar Österberg.
Ella är 15 år gammal och promenerar långsamt genom Sköndal med sin flickvän. Plötsligt susar en moped förbi.
– Jävla lesbos, vrålar personen som snabbt försvinner.
Ella berättar att hon inte blir ledsen längre. Hon har fått höra att hon är äcklig för att hon gillar tjejer och att hon kommer bli straight när hon blir vuxen, både i skolan och på stan.
Men Ella måste ändå trösta sin tjej. Hon är inte van på samma sätt.
”Här finns det folk som känner likadant som mig”
I Fryshusets lokaler i södra Stockholm finns en ungdomsgård för HBTQIA+-ungdomar. Queer the space, kallas den. Hit kommer tonåringar för att träffa andra som också funderar kring kön och sexualitet.
– Här finns det folk som känner likadant som mig, säger Ella.
I skolan är Ella tillbakadragen. På Queer the space vågar hon ta mer plats och vara sig själv, fullt ut.

”Behöver inte sätta några labels”
Signe har hunnit fylla 18 och berättar att hon kommit till Queer the space nästan varje tisdag i fem år. Platsen har hjälpt henne förstå sig själv.
– Under åren här har jag lärt mig att jag inte behöver sätta några labels, utan bara kan vara som jag är, säger hon.
I källarlokalerna ligger tonåringarna utströdda över soffor och fåtöljer. Vissa spelar spel, andra fikar, och några få spelar instrument eller pluggar.
De pratar, skriker och skrattar om vartannat, och visar varandra saker på sina telefoner. Små, snabba klipp på Tiktok.
Många av ungdomarna berättar att skolan är en plats där de håller tillbaka. Till Queer the space kommer de för att slippa förklara sig.
Allt fler söker sig till trygga platser
Cornelia Karlsson är projektledare för verksamheten som idag besöks av upp till 50 tonåringar per träff. I början rörde det sig om sex till åtta.
Hon har under sina sju år i verksamheten sett hur behovet av trygga platser har ökat och misstänker att det handlar om en större samhällsförändring.
– Vi märker att det blivit mer normaliserat att uttrycka homo- och transfobi idag, samtidigt som acceptansen för HBTQIA+- personer också är stor. Det blir tydliga kontraster, menar hon.

Trenden är bruten
Oscar Österberg är forskningssamordnare på Forum för levande historia och förklarar att de i sin senaste studie av ungdomars åsikter ser ett tydligt skifte.
Allt fler ungdomar tycker sämre om homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT-personer) idag än när senaste mätningen gjordes år 2013, berättar han.
Sedan studien gjordes för första gången år 2003 hade åsikterna om HBT-personer med tiden blivit mer positiva. Nu är trenden bruten. Från att ha varit den grupp i undersökningen som minst andel personer haft negativa åsikter om är situationen idag den omvända.
– Det är ett oroande tecken, säger Oscar Österberg.
Vad har hänt?
Vad förändringen beror på visar inte studien, men Oscar Österberg menar att den största förändringen mellan de två senaste studierna är genomslaget som sociala medier har fått.
Anledningen till att han misstänker att det finns ett samband är för att de som säger sig lita på information från sociala medier i högre grad också uppger sig tänka negativt om HBT-personer.
– Typer som Andrew Tate var ingenting vi hade på samma sätt 2013, och det är svårt att tänka sig att de inte har haft någon betydelse för unga människor idag, säger han.
Hård ton på Tiktok
– Jag har sett videos där folk säger att det här med trans bara är bullshit och att alla som är det kommer ändra sig, säger Signe.
Ella berättar att hon också ser klipp av folk som berättar hur de skulle straffa sina framtida söner om de visar sig vara gay.
Båda är överens om att innehållet är farligt. Särskilt för personer som redan känner sig osäkra.

”Nyttigt att förstå hur sociala medier fungerar”
Oscar Österberg menar att vi redan nu bör gräva djupare i frågan om hur det blivit såhär.
Han menar att en möjlig väg framåt kan vara att utbilda både ungdomar och vuxna i hur man känner igen farliga budskap.
– Det kan vara nyttigt för oss att förstå hur sociala medier fungerar och hur algoritmerna kan styra oss, säger han.
Platser som gör skillnad
Framåt kvällen stiger ljudnivån och läxorna läggs åt sidan.
Signe fortsätter gå till ungdomsgården för att hon vill ge andra samma stöd som hon själv har fått. Hon vet att det är såna här platser som faktiskt gör skillnad.
Ella tror att det är här som framtiden skapas.
HBTQIA+-personer är ett samlingsbegrepp för personer som inte identifierar sig som heterosexuella eller med det kön man tilldelats vid födseln.

