För Bella Josefsson, 22, verkade medicinen vara lösningen på hennes problem.

Men lösningen kom med nya problem som hon inte var beredd på.

– Det finns så många andra sätt att reglera det på än bara medicin, säger hon.

När Bella Josefsson sitter och äter lunch ser hon plötsligt hur de röda väggarna börjar röra på sig. De rör sig dansande, nästan som vågor. Hon går i ettan på gymnasiet och har precis börjat ta ADHD-medicin.

På den långa listan av biverkningar finns hallucinationer med.

– Jag tänkte inte att man kunde göra det av ADHD-medicin, säger hon.

Bella har alltid haft det svårt i skolan men hon trodde att problemen låg hos henne. I nian hade hon bara godkänt i hälften av ämnena när det var fyra månader kvar till avslutningen.

– Jag var besviken på mig själv hela tiden för att jag inte klarade proven. Jag pluggade ju mer än alla andra, säger hon.

Bella var glad över att få börja med medicin, den skulle hjälpa henne att fokusera i skolan och göra vardagen lättare. Med ADHD-mediciner går det inte att säga vilken typ som kommer passa just dig så man får testa sig fram. Den hon fick hallucinationer av byttes snabbt bort.

Maria Lilja är läkare och forskar på ADHD-medicin. Hon berättar att en del biverkningar kan vara farliga. Som att tappa aptiten. För små barn kan det göra att de slutar växa. Maria Lilja jobbar med att hitta ett sätt att se vem som kommer må bättre av medicin, för att slippa ge det i onödan. Men hon säger att det är svårt att mäta adhd och att se effekterna av medicinen.

– Adhd är inte så att man kan ta ett blodprov och se. Det bygger på symptom, säger Maria Lilja.

Medicin är den snabba lösningen

Till slut hittar Bella en medicin som funkar. Hon har fortfarande biverkningar, men mycket mindre än med de andra medicinerna hon testade. Medicinen hjälper henne att fokusera och att sprida ut energin över dagen. Dippen hon brukade få kom fortfarande, men senare på kvällen.

Av medicinen får hon dock huvudvärk, tappar aptiten, hjärtklappningar, skakningar och känslan av att vara nervös.

Maria Lilja säger att kognitiv beteendeterapi också används för att behandla adhd. Men det är dyrare och tar lång tid innan man ser resultatet. Med medicin går det att se bara på några dagar eller veckor.

– Vill man ha en snabb effekt så är medicin bättre. Jag tänker att det är en anledning till att man väljer medicin i så hög utsträckning. Egentligen vill vi att man ska vara mycket bättre på att använda de andra benen i behandlingen.

Pär Höglund är läkare på Bup (Barn- och ungdomspsykiatri) Stockholm och skriver i ett mejl att medicin inte är den bästa vägen för alla och att de har flera olika behandlingar av adhd.

”Läkemedelsbehandling övervägs när symptomen innebär en tydlig funktionsnedsättning. Bedömningen görs alltid individuellt, och medicin kan ibland sättas in parallellt med andra stödinsatser”, skriver Pär Höglund.

Personligheten kom tillbaka

Bella slutar efter fem år helt tvärt med medicinen för ett jobb som krävde det. Hon säger att allt blev så mycket bättre och att hon blev gladare direkt.

– Då fick jag inte bara vara mig själv en timme på kvällen innan jag blev trött utan jag kunde vara hur jag är hela dagen, säger hon.

Bella önskar att hon hade fått mer praktiska tips. Nu har hon hittat andra sätt som funkar, som att träna innan jobbet och säger att det är lite som medicin. Hon blir lugnare och får en mer jämn energi men känner sig fortfarande som sig själv.

– Jag tyckte att de slängde fram medicinen lite väl snabbt.

Maria Lilja säger att ADHD-medicin inte är dåligt för alla. I den studie som hon jobbar med var det en tredjedel av personerna de följer som hade en bra effekt av medicinen.

– För dem är det en stor skillnad. Då blir det fel att säga att medicin inte hade effekt.

Tanken är därför inte att medicinen ska försvinna helt i framtiden enligt Maria Lilja. Men hon hoppas på att hitta ett sätt att se till att bara de som faktiskt kommer må bättre av medicin får den.

Utbildningen styrs av diagnosen

Bella har testat att ta lite medicin nu när hon pluggar till högskoleprovet men känner att hon inte mår bra av det. Hon blir trött, deppig och får en obehaglig känsla i kroppen.

Till hösten har hon sökt både yrkes- och universitetsutbildningar. Om Bella kommer in på universitet tror hon att hon måste börja på medicin igen. Hennes koncentration håller i kanske en halvtimme. Efter det får hon inte ut något av lektionen.

– Men jag kommer inte ta det varje dag längre, absolut inte, säger Bella.

Varför vill du inte gå tillbaka på medicin på ”heltid”?

– För det är inte så kul. Man blir inte så rolig och får inte ut så mycket personlighet. Man känner inte riktigt igen sig själv.