Aura energy från Australien vill öppna en urangruva i Jämtland. 

Tove Asp, 15 år, från Oviken kommer att få den som granne. 

– Om det skulle bli en gruva så skulle det vara precis här i skogen. Så det skulle bli vår utsikt, säger Tove Asp.

På köksbänken ligger det en tjock bunt med papper. Tove Asps mamma bläddrar snabbt igenom alla ark med orolig blick. Hennes mamma och pappa pratar tyst med varandra men Tove hör att det är något som inte stämmer. 

Hennes pappa tar fram ett papper ur högen och lägger det på bordet framför Tove. Det är en karta över Oviken. På den är det ett stort omringat område som slutar precis vid deras gård. Där ska gruvan byggas – av ett bolag från andra sidan jorden.

– Jag kände att shit, det här kan inte vara bra, säger Tove.

Hon är 15 år och bor med sin familj, 25 får och 12 hundar i Oviken. På fritiden engagerar hon sig i Socialdemokraternas ungdomsförbund och tränar friidrott. Men snart kan hennes vardag förändras.

Bolaget Aura energy från Australien, genom sitt dotterbolag Vanadis battery metals AB, ansökte om att få bryta uran i Oviken den 7 januari, rapporterar SVT.  Men de äger redan metallerna under marken. 

Tove vill inte bo granne med en gruva. 

– Det skulle vara väldigt tråkigt. Det är ju en väldigt fin miljö liksom och det är mysigt att vara nere i skogen, säger hon.

Hindret är inte okunskap

Bert Allard är professor i kemi och miljöteknik. Han är också expert på alunskiffer– bergarten som bolaget vill bryta i Oviken. 

Han kan tänka sig att bo granne med en gruva – men bara om de följer alla miljöregler. Han tror att man kan skapa en ny teknik för att på ett säkert sätt bryta ut metallerna ur alunskiffer utan att förstöra miljön. Men det är inte billigt. 

– Min personliga uppfattning är att hindret inte alltid är okunskap utan kostnaden, säger han. 

Att prova olika tekniker för brytning kostar mycket pengar. Samtidigt menar Bert Allard att de måste göra det för att kunna ta fram en miljösäker metod. Hittills har ingen lyckats bryta alunskiffer i stor skala på ett säkert sätt, så det kräver en del resurser för att bolaget ska klara av det. 

Efter flera försök att nå Aura energy via mejl och telefon i över en vecka har de inte svarat på kritiken. På sin hemsida skriver de att gruvan kommer ha en liten påverkan på klimatet och att de ska återplantera växter där de har grävt.

En gruva som utsikt

När Tove fick se att det var ett utländsk bolag som ansökte om att öppna en gruva så tänkte hon att gruvan aldrig kommer bli av. Det var svårt att förstå varför ett bolag från andra sidan jordklotet skulle vilja öppna en gruva i Oviken.

– Det går nästan inte att tänka sig hur det skulle vara att bo kvar här om en gruva öppnas, säger hon. 

Bullret från gruvan och alla transporter hade stört fåren och hundarna. Tove tror att det hade varit svårt att ha kvar alla djur om gruvan öppnar. Dessutom hade det inte varit lika fin utsikt från tomten, menar hon. 

– Det skulle inte vara lika fint på somrarna när man ligger här och solar på altanen och tänker: “shit va härligt vi har det”.

Intäkterna hamnar utomlands

Tidöpartierna menar att gruvan i Oviken kan vara nästa steg mot att bli självförsörjande av uran. Nu importerar vi metallen från andra länder, bland annat Australien och Kanada. 

Experten Bert Allard tycker att det är en fråga som många missar att ställa: vem äger metallerna? Det gör inte Oviken eller Sverige längre. Det gör det australiska bolaget Aura energy. Trots att metallerna ligger under marken och gruvan inte har godkänts av kommunen. 

– Gruvbolaget plockar ju hem metallerna. Jag vet inte om det finns motsvarighet till det i världen, säger Bert Allard. 

Det betyder att bolaget kommer att sälja metallerna de utvinner i Oviken på världsmarknaden. Det gör också att Sverige får köpa uran och vanadin från Aura energy, även om metallerna kommer från Sverige. 

Energiminister Ebba Busch (KD) tycker att det är bättre att vi utvinner metallerna på hemmaplan. Alternativet är att importera från länder som inte har lika strikta miljökrav som Sverige. 

Efter att ha pratat och mejlat med klimatministern och energiministerns pressekreterare flertalet gånger svarar de inte på Lägets frågor.

Jonas Rudberg från Naturskyddsföreningen menar att välja mellan att bryta i Sverige eller importera uran är som att välja pest eller kolera. 

– Antingen förstör vi jordbruksmarken i Sverige med bättre miljölagar, eller så importerar vi det från länder som kanske har sämre miljölagar, säger han. 

Efter att ha pratat och mejlat med Ebba Busch pressekreterare flertalet gånger återkommer de inte med svar på Lägets frågor.

“Oviken skulle inte vara Oviken längre”

Tove drömmer om att bli sprintstjärna. Till hösten ska hon börja på ett gymnasieprogram där hon kommer träna friidrott varje dag. Skolan ligger i Östersund, så hon måste åka buss två timmar om dagen. Men Tove vill inte flytta från Oviken. Här vill hon att hennes barnbarn ska bo, säger hon. Men om det blir en gruva flyttar hennes familj någon annanstans. 

– Det känns som att Oviken inte skulle vara Oviken längre. Det skulle ju bara vara en gruvmark.