Språket är en stor del av gemenskapen. Många ungdomar i Sverige har utländsk bakgrund, men alla kan inte föräldrarnas modersmål. 

– Det känns förväntat att jag ska kunna mitt språk, men det kan jag inte, säger Kevin Tran. 

Gatorna myllrar av människor. Du smälter in i folkklungan. Runt omkring dig hör du flera röster samtidigt. 

Men du förstår inte vad de säger. 

Du ser ut att passa in. Men innerst inne känner du inte en tillhörighet till alla andra, för du pratar inte samma språk som dem. 

Kevin Tran är en av flera ungdomar som inte pratar sina föräldrars modersmål. Hans familj kommer från Vietnam och använder vietnamesiska dagligen. Men varken Kevin eller hans bror pratar språket.

– Mina föräldrar ville att vi skulle lära oss svenska först och främst, och sen blev det bara att vi aldrig lärde oss vietnamesiska, säger Kevin. 

När han var yngre ville han inte lära sig språket. Nu när han är äldre vill han knyta tillbaka till sina rötter och lära sig vietnamesiska.

29 procent av eleverna i grundskolan har rätt att läsa sina föräldrars modersmål. Trots det är det endast 16 procent som faktiskt gör det. Ungefär hälften av alla elever som har rätt att gå i modersmålsundervisning deltar inte, visar statistik från Skolverket. 

Passa in i Sverige

Enligt Kevin ville hans föräldrar att han skulle känna sig svensk och passa in i det svenska samhället. Föräldrarna ville därför att han skulle få svenska som förstaspråk, så att han inte skulle känna sig utanför om han pratade svenska med brytning. 

Niclas Abrahamsson är föreståndare för Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet. Enligt honom kommer barnet – så länge det växer upp i Sverige – att lära sig svenska även om man pratar ett annat språk hemma. 

– Jag brukar nästan alltid säga att föräldrarna ska prata det språk som känns bäst att prata med barnet. Det vill säga det språk de kan skapa den bästa kontakten med barnet med, säger Niclas Abrahamsson. 

Att kunna flera språk är en stor resurs, men det kan vara svårt att bibehålla det om man bor i ett land där få människor pratar språket. 

– Det är inte helt lätt att hamna i en gemenskap där språket används på en daglig basis. Den stora utmaningen för många barn med invandrarbakgrund är att lära sig föräldrarnas språk. Svenskan är ett mindre bekymmer, säger han.

Känslan av utanförskap

Om Kevin skulle åka till Vietnam helt ensam tror han att han hade känt sig som en imposter, eftersom han inte kan språket. Han tycker att det känns förväntat att han ska kunna vietnamesiska. 

– Ibland känns det lite svårt att säga att man är vietnames när man inte kan språket. Jag har ju hört andra personer säga att man inte ska påstå att man är från en viss kultur om man inte kan språket. 

Hade han kunnat språket tror han att han hade känt sig närmare den vietnamesiska kulturen. 

– Det enklaste sättet att bevisa var man kommer från är ju att prata språket. Då kan man ju rätt confidently säga att man kommer från den kulturen, säger han.

Scarlett Mannish, doktorand inom tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet, menar att språk är en av många faktorer som gynnar gemenskapen bland människor. 

– Många kanske inte tror att de saknar något om de inte bryr sig så mycket om den gemenskapen eller inte åker till ett land där språket pratas. Det kanske är först när man förstår att man inte kan komma in i en sådan gemenskap som man inser att man saknar någonting, säger Scarlett Mannish. 

Hon berättar att det inte är ovanligt att känna en press att man ska prata ett språk korrekt. Även tanken om att man är en imposter om man inte kan språket är inte främmande. 

– Det kallas för schibbolet och det kommer från bibeln. Om du inte säger något på rätt sätt så blir du avslöjad som en imposter eller som att du inte tillhör. Språket är väldigt kopplat till “det rätta sättet att bete sig” och “det rätta sättet att prata”, säger hon.

Att lära sig språket när man är äldre

Det är inte omöjligt att lära sig ett nytt språk när man är äldre. Scarlett Mannish tycker att man ska lägga undan skammen och våga vara dålig på språket. Att ingå i en gemenskap där språket pratas är ett effektivt sätt att lära sig, tycker hon. 

– Även om man lär sig lite senare i livet kan man komma in i den gemenskap som man tror att man har saknat, säger Scarlett Mannish. 

I sommar ska Kevin och hans familj åka på semester till Vietnam. Kevin är taggad, men han säger att han nog inte hade åkt dit själv eftersom han inte kan språket. 

– Hade jag åkt ensam hade jag varit nervös. Då hade jag nog inte vågat.

Har du funderat på att lära dig vietnamesiska själv?

– Ja, jag har funderat på det många gånger. Men det har inte riktigt blivit av. Men vi får se i framtiden.