Han trodde att mörkret hörde tonåren till

Medan självmorden i Sverige minskar i flera åldersgrupper går utvecklingen åt fel håll för en grupp: unga vuxna. Elliot, 18, trodde inte att han skulle leva idag.

Nedräkningen har börjat. Tre veckor kvar innan sången om studentens lyckliga dagar byts ut mot steget ut i friheten. För de flesta är det något att se fram emot. För Elliot betyder det mer än så.

För ett år sedan trodde han inte att han skulle vara här idag.

Om du känner igen dig i den här texten finns hjälp att få. Prata med en vuxen du litar på, skolkuratorn eller vården. Vid akut fara: ring 112.

“Jag tänkte att det bara var så det var”

Det började som en oro som kom och gick. Något han alltid kunde koppla till något annat: ett skolarbete, prestera på handbollsmatchen, en jobbig dag.

Men när Elliot började gymnasiet blev oron starkare. Han pratade inte med någon om den. 

– Jag förstod inte att det var något man skulle ta på allvar. Jag trodde att må dåligt var en del av att vara tonåring, typ. Ingen av mina kompisar pratade om det, men jag fick ofta upp det på TikTok, så jag tänkte att det bara var så det var.

När det blev värre kom en ny känsla: att ingen skulle förstå.

– Jag hade mycket tankar om att allt jag gjorde var dåligt, att det var fel på mig. Men jag visste inte varför.

Till slut slutade han gå till skolan. Hemma blev det inte bättre.

– Det var som en spärr att prata om det. Om man inte har pratat om sånt förut vet man inte hur man ska göra. 

En trend som går åt fel håll

Elliots berättelse är inte unik. 

Varje år försöker ungefär 5 000 unga i Sverige att ta sina liv. Samtidigt som självmorden minskar i flera åldersgrupper ökar de bland unga vuxna, enligt Folkhälsomyndigheten. 

Tjejer gör flest självmordsförsök. Bland tolvåringar har antalet försök ökat med 180 procent de senaste åren. 

Samtidigt dör fler killar i självmord. Bland unga vuxna står killar för ungefär 70 procent av fallen.

Det kan vara svårt att be om hjälp

Jeanette är sjuksköterska inom barn- och ungdomspsykiatrin. Hon tror att många killar fortfarande påverkas av förväntningar på hur de “ska” vara.

– Det finns normer om att män ska vara starka och klara sig själva. Då försöker man bita ihop istället för att söka stöd. Min erfarenhet är att en del killar kommer till akuten efter att ha druckit alkohol – och det är först då det blir tydligt hur dåligt de faktiskt mår. 

På Mind svarar volontärer varje dag i telefon när någon inte längre orkar bära allt själv. En av volontärerna ser samma mönster.

– Kanske skäms killar mer över att söka hjälp. Det finns ett tabu kring att prata om det som är jobbigt, och därför håller många det för sig själva, säger han. 

Nästan en av tre unga killar uppger att de inte har någon att prata med om det som känns svårt. Bland tjejer är siffran ungefär hälften så hög.

Volontären tror också att det digitala livet påverkar många unga.

– Unga jämför sig själva med andra hela tiden, och det påverkar hur man ser på sig själv: Hur är jag? Varför är jag så här?

Elliot trodde länge att mörkret var en del av att vara tonåring. Foto: Johanna Holmqvist

Det Elliot inte visste

Elliots föräldrar märkte till slut att något var fel. Men då hade det redan gått så långt att Elliot tänkte att förra sommaren skulle bli hans sista.

– Det kändes som att mina föräldrar inte fattade någonting, även om de ville hjälpa. Sen tvingade de mig att prata med någon på BUP.

Det blev vändpunkten.

– Det kändes som att han fattade. Kanske för att han pratat med andra som känt samma sak. Det var lättare för att han inte kände min familj eller mina kompisar.

Det som hjälpte mest var att förstå att man inte behöver ha en tydlig anledning för att må dåligt.

– Jag tänkte att man måste ha en anledning. Det bästa var när jag förstod att man inte behöver ha varit med om något jättestort. Man kan vara ledsen ändå.

Idag mår han mycket bättre. Steg för steg har små saker blivit lättare: att gå upp på morgonen, träffa kompisar och tänka på framtiden.

Om du är orolig för någon

Minds volontär råder den som är orolig för en kompis att börja försiktigt. Fråga hur personen har haft det på sistone, eller om något känns tungt.

– Det viktigaste är att lyssna och bekräfta, inte att ge lösningar.

Om du själv mår dåligt

– Försök att inte vara ensam med det du går igenom, säger Jeanette. Det viktigaste är att veta att det går att få hjälp, och att man faktiskt kan må bättre. 

Hon säger att hopplösheten ofta lurar en.

– När man är deprimerad känns det som att det aldrig kommer vända. Men det gör det.

Snart springer Elliot ut från gymnasiet. I sommar ska han fortsätta övningsköra. Det låter kanske som en liten sak, men för honom betyder det mycket.

– Det är den största skillnaden. Från att tänka att det aldrig kommer bli bättre, till att tänka på saker jag längtar till.

Behöver du prata med någon?
Mind Självmordslinjen: 90101, dygnet runt.
1177: råd om psykisk hälsa.
Elevhälsan på din skola.

Elliot är inte personens riktiga namn.

Han trodde att mörkret hörde tonåren till

Medan självmorden i Sverige minskar i flera åldersgrupper går utvecklingen åt fel håll för en grupp: unga vuxna. Elliot, 18, trodde inte att han skulle leva idag.

Nedräkningen har börjat. Tre veckor kvar innan sången om studentens lyckliga dagar byts ut mot steget ut i friheten. För de flesta är det något att se fram emot. För Elliot betyder det mer än så.

För ett år sedan trodde han inte att han skulle vara här idag.

Om du känner igen dig i den här texten finns hjälp att få. Prata med en vuxen du litar på, skolkuratorn eller vården. Vid akut fara: ring 112.

“Jag tänkte att det bara var så det var”

Det började som en oro som kom och gick. Något han alltid kunde koppla till något annat: ett skolarbete, prestera på handbollsmatchen, en jobbig dag.

Men när Elliot började gymnasiet blev oron starkare. Han pratade inte med någon om den. 

– Jag förstod inte att det var något man skulle ta på allvar. Jag trodde att må dåligt var en del av att vara tonåring, typ. Ingen av mina kompisar pratade om det, men jag fick ofta upp det på TikTok, så jag tänkte att det bara var så det var.

När det blev värre kom en ny känsla: att ingen skulle förstå.

– Jag hade mycket tankar om att allt jag gjorde var dåligt, att det var fel på mig. Men jag visste inte varför.

Till slut slutade han gå till skolan. Hemma blev det inte bättre.

– Det var som en spärr att prata om det. Om man inte har pratat om sånt förut vet man inte hur man ska göra. 

En trend som går åt fel håll

Elliots berättelse är inte unik. 

Varje år försöker ungefär 5 000 unga i Sverige att ta sina liv. Samtidigt som självmorden minskar i flera åldersgrupper ökar de bland unga vuxna, enligt Folkhälsomyndigheten. 

Tjejer gör flest självmordsförsök. Bland tolvåringar har antalet försök ökat med 180 procent de senaste åren. 

Samtidigt dör fler killar i självmord. Bland unga vuxna står killar för ungefär 70 procent av fallen.

Det kan vara svårt att be om hjälp

Jeanette är sjuksköterska inom barn- och ungdomspsykiatrin. Hon tror att många killar fortfarande påverkas av förväntningar på hur de “ska” vara.

– Det finns normer om att män ska vara starka och klara sig själva. Då försöker man bita ihop istället för att söka stöd. Min erfarenhet är att en del killar kommer till akuten efter att ha druckit alkohol – och det är först då det blir tydligt hur dåligt de faktiskt mår. 

På Mind svarar volontärer varje dag i telefon när någon inte längre orkar bära allt själv. En av volontärerna ser samma mönster.

– Kanske skäms killar mer över att söka hjälp. Det finns ett tabu kring att prata om det som är jobbigt, och därför håller många det för sig själva, säger han. 

Nästan en av tre unga killar uppger att de inte har någon att prata med om det som känns svårt. Bland tjejer är siffran ungefär hälften så hög.

Volontären tror också att det digitala livet påverkar många unga.

– Unga jämför sig själva med andra hela tiden, och det påverkar hur man ser på sig själv: Hur är jag? Varför är jag så här?

Elliot trodde länge att mörkret var en del av att vara tonåring. Foto: Johanna Holmqvist

Det Elliot inte visste

Elliots föräldrar märkte till slut att något var fel. Men då hade det redan gått så långt att Elliot tänkte att förra sommaren skulle bli hans sista.

– Det kändes som att mina föräldrar inte fattade någonting, även om de ville hjälpa. Sen tvingade de mig att prata med någon på BUP.

Det blev vändpunkten.

– Det kändes som att han fattade. Kanske för att han pratat med andra som känt samma sak. Det var lättare för att han inte kände min familj eller mina kompisar.

Det som hjälpte mest var att förstå att man inte behöver ha en tydlig anledning för att må dåligt.

– Jag tänkte att man måste ha en anledning. Det bästa var när jag förstod att man inte behöver ha varit med om något jättestort. Man kan vara ledsen ändå.

Idag mår han mycket bättre. Steg för steg har små saker blivit lättare: att gå upp på morgonen, träffa kompisar och tänka på framtiden.

Om du är orolig för någon

Minds volontär råder den som är orolig för en kompis att börja försiktigt. Fråga hur personen har haft det på sistone, eller om något känns tungt.

– Det viktigaste är att lyssna och bekräfta, inte att ge lösningar.

Om du själv mår dåligt

– Försök att inte vara ensam med det du går igenom, säger Jeanette. Det viktigaste är att veta att det går att få hjälp, och att man faktiskt kan må bättre. 

Hon säger att hopplösheten ofta lurar en.

– När man är deprimerad känns det som att det aldrig kommer vända. Men det gör det.

Snart springer Elliot ut från gymnasiet. I sommar ska han fortsätta övningsköra. Det låter kanske som en liten sak, men för honom betyder det mycket.

– Det är den största skillnaden. Från att tänka att det aldrig kommer bli bättre, till att tänka på saker jag längtar till.

Behöver du prata med någon?
Mind Självmordslinjen: 90101, dygnet runt.
1177: råd om psykisk hälsa.
Elevhälsan på din skola.

Elliot är inte personens riktiga namn.