Under flera års tid har Saga och Malou Hansson knappt gått till skolan. Nu berättar de om kampen och vänder på fördomarna om så kallade “hemmasittare”.

– Det är ju fortfarande mycket kvar, men jag ser en väldigt fin framtid. Förhoppningsvis, säger Saga.

Saga sitter i bilen och försöker andas under en kraftig panikattack. Framför sig har hon en stor majbrasa. Hon måste gå rakt in i den, annars bryter hon mot lagen. Det är skolan hon tittar på. Hon vet att den inte är farlig, men kroppen har skapat en farlig signal i hjärnan. Det känns som att hon ska brinna upp.

– Jag har fortfarande panik när jag åker förbi, fast jag vet att det inte är farligt, säger Saga Hansson, 17 år.

Samtidigt ligger lillasyster Malou hemma i soffan. Traumat från skolmiljön och mobbning har fysiskt hindrat henne från att ta sig upp under ett halvår. Systrarna Saga och Malou Hansson är “hemmasittare”. De går inte till skolan.

– Jag har inga betyg, så jag kommer behöva gå typ ett extra år för att ta igen de betygen, säger Malou Hansson, 16 år.

Antalet elever som inte går till skolan ökar. Siffrorna har dubblerats efter pandemin, med nästan 19 000 elever under vårterminen 2025, enligt en mätning från Rätten till utbildning.

Saga började sin frånvaro i sjuan. I slutet av nian var den så hög som 80 procent. När gymnasiet började åkte hon till skolan varje dag i ett halvår och försökte ta sig in. Vissa gånger tvingade hon sig själv, men då fick hon så kraftig ångest att hon la sig på skolans toalettgolv utan att kunna andas.

– Du kan vilja med hela din kraft, men du kommer inte in där, säger Saga Hansson.

Malou började stanna hemma från skolan i sexan. Nu går hon ut nian, utan några betyg.

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är överrepresenterade bland elever som inte går till skolan. En fjärdedel av eleverna med NPF är hemma från skolan helt eller större delen av tiden, enligt en undersökning från Attention.

Saga har ADHD med autistiska drag och Malou har ADHD och autism. Tjejernas diagnoser tar olika form hos dem. Sagas går inåt och hon blir knäpptyst. Malous går utåt; nästan varje kväll när hon mådde som sämst hade hon så allvarliga ångestattacker att hon skrek tills hon höll på att svimma.

– Det lät som att jag kvävdes. I flera timmar kunde det hålla på, säger Malou.

Det systrarna har gemensamt är att deras diagnoser har gjort det svårt att vistas i skolmiljön.

– Det jobbigaste är att jag älskar att plugga. Jag älskar att lära mig nya saker. Det är skolmiljön som inte funkar, säger Saga.

Saga och Malou vill ändra bilden av att elever som inte går till skolan är lata. I sexan fick Saga ett diplom för bäst betyg i klassen, och gick även ut nian med höga betyg. Malou hade också höga betyg innan frånvaron. Det är inte ovilja som gör att de stannar hemma, det har pågått en kamp som varit så svår att tjejerna har haft svårt att se meningen med livet.

– Medan folk sitter där och kallar oss lata, så gör vi allt vi kan för att våra föräldrar inte ska ha döda döttrar, säger Malou.

Saga och Malou har svårt att förstå sig på den svenska skolplikten. I debatten om skolfrånvaro riktas ibland kritik mot den. Elever som vill ta del av studierna men som inte kan ta sig till skolan riskerar att inte få godkända grundskolebetyg.

Vissa kritiker lyfter det finska skolsystemet, som skiljer sig från det svenska. Finland har läroplikt istället för skolplikt. Det innebär att elever även där måste genomföra sin utbildning, men det behöver inte ske i skolan. Svenska elever måste genomföra sin utbildning från skolbänken.

Maria Olson, professor på Stockholms universitet, forskar om skolan och följer debatten om svenska elevers möjlighet till “homeschooling”. Sverige är långt ifrån att införa det finska systemet, men Skolverket och Skolinspektionen diskuterar saken eftersom så många elever i Sverige inte går till skolan.

– Vi har en stark idé om att alla behöver komma till skolan. Det är jättesvårt i vår kultur att se poängen med homeschooling, säger hon.

Maria Olson tror att det är en bra idé att elever som inte kan ta sig till skolan får möjligheten att fullfölja sina studier utanför den, men det är inte helt problemfritt. Elever har tillgång till olika mycket stöd hemma. Det kan bli ojämlikt. Dessutom kan AI-fusk göra det svårt för lärare att bedöma elevers skolarbeten rättvist.

– Det är fruktansvärt med situationen som hemmasittare har. Det finns en enorm ångest inför varje skoldag. Vi måste skapa ett sätt för dem att få vara inkluderade, säger hon.

Saga och Malou har många idéer om hur skolor kan inkludera dessa elever, den finländska läroplikten är en av dem.

Idag ser systrarna mening med livet. De berättar att det går att vända en desperat skolsituation, men understryker att det inte innebär att det är lätt.

– Jag kommer inte ha betyg, men jag kommer ändå ha en framtid. Jag har lärt mig att acceptera det, säger Malou Hansson.