Hunden Enzo fick ett nytt hem – svåra beslut bakom omplaceringar

Matskålen, leksakerna och kopplet plockas ner. Efter sex år tillsammans förbereder Maria Henkelman inför att hunden Enzo ska hämtas av sin nya familj.

Hundstallet har sett en ökning av människor som behöver omplacera sina hundar de senaste åren. Orsakerna varierar och besluten är ofta svåra att ta – men ibland den bästa lösningen för både hund och ägare.

– Det är en familjemedlem som inte finns kvar, säger Maria Henkelman.

Familjen bodde i en villa utanför Göteborg med naturen runt hörnet. Maria Henkelman, 51, hade länge velat ha en jack russell och i juni 2020 flyttade Enzo in. Han blev snabbt en del av familjen och verkade trivas med livet i huset. På gräsmattan kunde han springa fritt och i skogen bakom huset gick de många promenader.

– Livet spenderades mycket ute i naturen, det var ett fint ställe för en hund. Han var en glad, aktiv och rolig hund som kunde följa med överallt, säger Maria Henkelman.

Men för två år sedan förändrades situationen.

Efter en separation och flytt fick de svårt att få vardagen med Enzo att fungera. Dessutom flyttade både Maria Henkelman och hennes exman till varsin lägenhet i stan, med asfalt utanför dörren.

Enzo flyttade med, men Maria märkte tydliga skillnader i hans beteende när de kom ut i naturen jämfört med promenaderna i stan.

– Han blev en helt annan hund, så lycklig och glad, säger hon.

”Enzo var min första hund, jag har alltid velat ha hund” säger Maria Henkelman. Foto: Privat

Att ta sig ut i naturen blev ett projekt och skedde inte lika ofta. Efter två år i stan tog de beslutet att omplacera honom. Deras kennel hjälpte dem att hitta ett nytt hem och för drygt tre veckor sedan flyttade han.

– Det är jätteledsamt, jag kan gråta bara jag tänker på det nu. Det var inget roligt beslut att ta, men man måste också tänka på hunden. Enzo fick inte det han behövde och vi fick inte längre in honom i livspusslet, säger hon.

Därför omplaceras många hundar

Hundstallet har sett en ökad efterfrågan på att omplacera sin hund och antalet hundar de tagit emot har ökat kraftigt. 2020 tog de emot 365 hundar, jämfört med ifjol när det ökade till 1129 hundar. Det beror delvis på att ett nytt stall öppnades hösten 2024, men en stor ökning syntes även innan detta.

Linnea Angelini, sakkunnig och pedagogikansvarig på Hundstallet, berättar att de har märkt ett ökat tryck av ägare som vill omplacera sina hundar, men att det alltid varierar över tid.

– Vi ser ett ökat behov av att vi finns. Desto fler hundar man ser i samhället i stort, ju fler kommer rimligtvis också omplaceras. Men vi ser långt fler orsaker till det ökade trycket, säger hon.

Linnea Angelini med hunden Windy, som nu har flyttat till sitt nya hem. Foto: Joanna Wallgren

Anledningar till att ägare väljer att omplacera varierar. På Hundstallet ser de inga speciella trender utifrån ras eller ålder, utan menar att det ofta handlar om en förändrad familjesituation eller på grund av ekonomiska skäl då djurvårdspriserna har ökat de senaste åren. Ibland handlar det om beteenden som är svåra för ägaren att hantera.

Oavsett orsak så skuldbelägger de aldrig ett sådant val som ägaren gör.

– De är alltid bättre för en hund att slippa flytta, men när omständigheterna gör att hundens behov inte kan tillgodoses så är en omplacering det bästa alternativet, säger Linnea Angelini.

“Att lämna ifrån sig sin hund är inte det första familjer väljer. Man märker att det är väldigt känslosamt” säger Linnea Angelini. Foto: Joanna Wallgren

Andra orsaker till omplaceringar

Tintin Sundfeldt, 32, omplacerade sin hund Leya för drygt två månader sedan.

Leya, en english staffordshire bullterrier, flyttade in hos Tintin och hennes sambo 2021. Längtan efter en fyrbent familjemedlem var stor och en hund passade bra in i deras vardag. Till en början fungerade livet med hund bra, men tidigt märkte de att Leya hade svårt i möten med andra hundar och barn.

– Vi visste att rasen krävde mycket arbete. Vi gick flera kurser och aktiverade henne så mycket som möjligt, men vi hade behövt mer tid att lägga ner på henne, säger hon.

Med tiden blev det tydligt att Leyas svårigheter i sociala miljöer inte fungerade i deras vardag, särskilt eftersom paret umgicks i kretsar där både barn och hundar fanns.

“Det var jättekul till en början, vi blev som en liten familj” säger Tintin Sundfeldt. Foto: Privat.

När de själva fick barn blev situationen kritisk. De märkte att Leya inte var trygg med dottern.

De insåg att situationen varken var hållbar för familjen eller för Leya, och tog beslutet att omplacera henne. Via Facebook kom de i kontakt med ett äldre par och idag lever Leya ett husvagnsliv där hon kan springa löst på stranden utan vare sig barn eller hundar i närheten.

– När vi satt i bilen utan henne kom känslorna, det kändes så tomt och sorgligt. Men det var rätt beslut och Leya har det jättebra där, säger Tintin Sundfeldt.

De flesta omplaceringarna blir lyckade

Linnea Angelini menar att det är viktigt att tänka igenom beslutet noga innan man skaffar hund. Samtidigt kan livet förändras och ibland blir det inte som man tänkt sig. Trots att en omplacering ibland är nödvändig är valet ofta väldigt känslosamt.

– För många är det som att lämna ifrån sig ett barn, säger Linnea Angelini.

En omplacering innebär även en omställning för hunden vilket i början kan märkas i beteendet, menar hon. Med tiden brukar hunden anpassa sig och lever ofta ett bra liv med den nya familjen.

– I de flesta fall blir det väldigt bra. Man kan leva ett väldigt fint liv med en omplaceringshund, säger Linnea Angelini.

Idag lever Enzo på Åland hos ett äldre par, dessutom med sällskap av en tik. På gården kan han springa fritt och i närheten kan han bada i Ålands hav. Så fort de öppnar dörren är han ute i naturen.

Enzo får åka med i traktorn i sitt nya hem på Åland. Foto: Privat.

I lägenheten i Göteborg är det nu en aning tystare, en ny vardag som Maria Henkelman försöker anpassa sig till.

– Han hamnade hos en jättefin familj. Jag känner en saknad och en längtan efter honom, men jag vet att detta är det bästa för honom och för oss som familj, säger Maria Henkelman.

Hunden Enzo fick ett nytt hem – svåra beslut bakom omplaceringar

Matskålen, leksakerna och kopplet plockas ner. Efter sex år tillsammans förbereder Maria Henkelman inför att hunden Enzo ska hämtas av sin nya familj.

Hundstallet har sett en ökning av människor som behöver omplacera sina hundar de senaste åren. Orsakerna varierar och besluten är ofta svåra att ta – men ibland den bästa lösningen för både hund och ägare.

– Det är en familjemedlem som inte finns kvar, säger Maria Henkelman.

Familjen bodde i en villa utanför Göteborg med naturen runt hörnet. Maria Henkelman, 51, hade länge velat ha en jack russell och i juni 2020 flyttade Enzo in. Han blev snabbt en del av familjen och verkade trivas med livet i huset. På gräsmattan kunde han springa fritt och i skogen bakom huset gick de många promenader.

– Livet spenderades mycket ute i naturen, det var ett fint ställe för en hund. Han var en glad, aktiv och rolig hund som kunde följa med överallt, säger Maria Henkelman.

Men för två år sedan förändrades situationen.

Efter en separation och flytt fick de svårt att få vardagen med Enzo att fungera. Dessutom flyttade både Maria Henkelman och hennes exman till varsin lägenhet i stan, med asfalt utanför dörren.

Enzo flyttade med, men Maria märkte tydliga skillnader i hans beteende när de kom ut i naturen jämfört med promenaderna i stan.

– Han blev en helt annan hund, så lycklig och glad, säger hon.

”Enzo var min första hund, jag har alltid velat ha hund” säger Maria Henkelman. Foto: Privat

Att ta sig ut i naturen blev ett projekt och skedde inte lika ofta. Efter två år i stan tog de beslutet att omplacera honom. Deras kennel hjälpte dem att hitta ett nytt hem och för drygt tre veckor sedan flyttade han.

– Det är jätteledsamt, jag kan gråta bara jag tänker på det nu. Det var inget roligt beslut att ta, men man måste också tänka på hunden. Enzo fick inte det han behövde och vi fick inte längre in honom i livspusslet, säger hon.

Därför omplaceras många hundar

Hundstallet har sett en ökad efterfrågan på att omplacera sin hund och antalet hundar de tagit emot har ökat kraftigt. 2020 tog de emot 365 hundar, jämfört med ifjol när det ökade till 1129 hundar. Det beror delvis på att ett nytt stall öppnades hösten 2024, men en stor ökning syntes även innan detta.

Linnea Angelini, sakkunnig och pedagogikansvarig på Hundstallet, berättar att de har märkt ett ökat tryck av ägare som vill omplacera sina hundar, men att det alltid varierar över tid.

– Vi ser ett ökat behov av att vi finns. Desto fler hundar man ser i samhället i stort, ju fler kommer rimligtvis också omplaceras. Men vi ser långt fler orsaker till det ökade trycket, säger hon.

Linnea Angelini med hunden Windy, som nu har flyttat till sitt nya hem. Foto: Joanna Wallgren

Anledningar till att ägare väljer att omplacera varierar. På Hundstallet ser de inga speciella trender utifrån ras eller ålder, utan menar att det ofta handlar om en förändrad familjesituation eller på grund av ekonomiska skäl då djurvårdspriserna har ökat de senaste åren. Ibland handlar det om beteenden som är svåra för ägaren att hantera.

Oavsett orsak så skuldbelägger de aldrig ett sådant val som ägaren gör.

– De är alltid bättre för en hund att slippa flytta, men när omständigheterna gör att hundens behov inte kan tillgodoses så är en omplacering det bästa alternativet, säger Linnea Angelini.

“Att lämna ifrån sig sin hund är inte det första familjer väljer. Man märker att det är väldigt känslosamt” säger Linnea Angelini. Foto: Joanna Wallgren

Andra orsaker till omplaceringar

Tintin Sundfeldt, 32, omplacerade sin hund Leya för drygt två månader sedan.

Leya, en english staffordshire bullterrier, flyttade in hos Tintin och hennes sambo 2021. Längtan efter en fyrbent familjemedlem var stor och en hund passade bra in i deras vardag. Till en början fungerade livet med hund bra, men tidigt märkte de att Leya hade svårt i möten med andra hundar och barn.

– Vi visste att rasen krävde mycket arbete. Vi gick flera kurser och aktiverade henne så mycket som möjligt, men vi hade behövt mer tid att lägga ner på henne, säger hon.

Med tiden blev det tydligt att Leyas svårigheter i sociala miljöer inte fungerade i deras vardag, särskilt eftersom paret umgicks i kretsar där både barn och hundar fanns.

“Det var jättekul till en början, vi blev som en liten familj” säger Tintin Sundfeldt. Foto: Privat.

När de själva fick barn blev situationen kritisk. De märkte att Leya inte var trygg med dottern.

De insåg att situationen varken var hållbar för familjen eller för Leya, och tog beslutet att omplacera henne. Via Facebook kom de i kontakt med ett äldre par och idag lever Leya ett husvagnsliv där hon kan springa löst på stranden utan vare sig barn eller hundar i närheten.

– När vi satt i bilen utan henne kom känslorna, det kändes så tomt och sorgligt. Men det var rätt beslut och Leya har det jättebra där, säger Tintin Sundfeldt.

De flesta omplaceringarna blir lyckade

Linnea Angelini menar att det är viktigt att tänka igenom beslutet noga innan man skaffar hund. Samtidigt kan livet förändras och ibland blir det inte som man tänkt sig. Trots att en omplacering ibland är nödvändig är valet ofta väldigt känslosamt.

– För många är det som att lämna ifrån sig ett barn, säger Linnea Angelini.

En omplacering innebär även en omställning för hunden vilket i början kan märkas i beteendet, menar hon. Med tiden brukar hunden anpassa sig och lever ofta ett bra liv med den nya familjen.

– I de flesta fall blir det väldigt bra. Man kan leva ett väldigt fint liv med en omplaceringshund, säger Linnea Angelini.

Idag lever Enzo på Åland hos ett äldre par, dessutom med sällskap av en tik. På gården kan han springa fritt och i närheten kan han bada i Ålands hav. Så fort de öppnar dörren är han ute i naturen.

Enzo får åka med i traktorn i sitt nya hem på Åland. Foto: Privat.

I lägenheten i Göteborg är det nu en aning tystare, en ny vardag som Maria Henkelman försöker anpassa sig till.

– Han hamnade hos en jättefin familj. Jag känner en saknad och en längtan efter honom, men jag vet att detta är det bästa för honom och för oss som familj, säger Maria Henkelman.