2028 väntas dataspelsberoende bli en ny diagnos i Socialstyrelsens hälsodataregister.
Tillståndet kännetecknas bland annat av att spelandet fortsätter eller eskalerar trots negativa konsekvenser.
Jesper var en av dem som fastnade och blev av med jobbet. Men har idag tagit sig ur det.
Jesper, som egentligen heter något annat, sitter nära en park i Stockholm och dricker vitaminvatten. Våren är illgrön och ett mörkt rum med fördragna gardiner framför en dator känns långt bort. Sin första spelupplevelse hade han på en Atari. Ett tangentbord där man stoppar in en diskett. Han tror inte det fanns samma risk att bli beroende på den tiden.
– Spelen var inte så jävla roliga då. Du kunde spela ut ett spel.
Saker och ting förändrades när han fick en kod av en kompis som gjorde det möjligt för honom att spela World of Warcraft gratis. Han tror han blev beroende av att man alltid kunde bli bättre.
– Det var väldigt svårt att bli bäst. Men jag kunde bli bäst.
Sven Rollenhagen är socionom och specialist på digitala beroenden. Han har hjälpt sina klienter ta sig ur dataspelberoende i 20 år. Han säger att vissa spel måste du tidsmässigt nästan ha som ett heltidsjobb för att kunna hålla dig på en hög nivå. Spelföretagen vet hur de ska hålla kvar gejmers.
– Man hamnar i ett ”flow” tillstånd hela tiden. Det är lagom svårt. Så om jag spelar World of Warcraft så kommer jag hanteras av spelet på ett annat sätt än någon som är väldigt vass på spelet, säger han.
Blev av med jobbet
En händelse som Jesper ser tillbaka på i efterhand är när han jobbade på en byrå i Stockholm. Det var en solig fredag och alla på jobbet skulle ut och äta.
– Men jag tänkte, jag behöver inte äta, så jag kunde passa på och göra den där raiden.
Han matchades ihop med 20 andra spelare i en raid, ett evenemang där man slåss mot monster i en grotta tillsammans. Enligt Jesper kom då chefen förbi hans dator och fråga, ”vad är det du gör för någonting?”
– Du fattar inte, jag måste ha den här kniven. Om jag inte har den så kan jag inte fortsätta på det här liret som jag behöver för nästa raid.
”Du fattar väl att du inte kan spela på arbetstid”, sa chefen enligt Jesper. Och bestämde att de inte kunde förlänga kontraktet med honom och att han fick ta lärdom av det.
Sven Rollenhagen berättar att det finns vissa skillnader i hur man upptäcker spelberoende hos ungdomar och vuxna. Hos barn sker ofta en orosanmälan till socialtjänsten och så börjar vården titta på det. Det kan bli bråk om skärmtid med föräldrar och att en blir hemmasittande. Vuxna kan istället exempelvis försumma jobbet.
Trots att Jesper blev av med jobbet förstod han inte att han var beroende. Det var först när han reste med sin dåvarande flickvän men stannade på hotellrummet och spelade som något började gå upp för honom.
– Vi åkte jorden runt till ställen som jag inte kunde drömma om att åka till idag. Jag var i Shanghai och Tokyo. Men lämnade inte hotellrummet.
Spelandet tog slut
Han berättar att det som gjorde att han slutade spela var att han blev av med sitt konto på World of Warcraft. Eftersom han slutat vara vän med den som gav honom tillgång till kontot. Allt han byggt upp hade han inte tillgång till längre. När han insåg att alla år av timmar inte skulle komma tillbaka så kände han en hopplöshet.
– Det kommer inte gå.
Sven Rollenhagen säger att man kan ha kvar spelandet i sitt liv, men då krävs mycket självdisciplin. En del behöver sluta helt. De lägger av och i vissa fall kanske man återkommer till spelandet senare i livet men med en sundare inställning. En stor hjälp kan också vara att hitta ett annat intresse.
– Hitta alternativa aktiviteter, sen om det är klättring, golfspel, programmering eller göra musik. Men just att man hittar något annat kul att göra
Ny diagnos
Jesper tror också att han blev beroende av just World of Warcraft för att det var online och ett evighetsspel. Idag undviker han aktivt sådana spel. Han kan fortfarande spela men låter det inte gå ut över jobbet och relationer. Han sökte aldrig hjälp för sitt spelande, även om det inte var en diagnos. Men tog sig ur det.
– Den diagnosen var nog inte ens på tal på den tiden, säger han.
Sven Rollenhagen tror att den nya diagnosen kommer ha positiva effekter, att fler kanske kommer få hjälp.
– Det blir tydligare, så det inte blir något tjafs om den personen har något problem med spel eller inte.
Han ser också en potentiell nackdel med en diagnos. Nämligen att det blir ett stigma för de som spelar mycket men inte har ett beroende.
– Bara för att man spelar mycket behöver det inte betyda att det blir ett problem.
Läget har försökt nå Blizzard Entertainment, utvecklaren av World of Warcraft för en kommentar men har inte fått något svar.
Jesper heter egentligen något annat.
