Den svenska öringstammen har sett bättre dagar. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, klassar arten som nära hotad. 

– Det ligger i alla våra egna intressen, att vi säkerställer att våra livsviktiga arter inte dör ut, säger Regan McEnroe, ordförande för Fältbiologerna.

Vattnet rinner under träd som fallit kors och tvärs. Här ska öringen i höst simma mot sin barndomsplats. När det är dags för öringen att föröka sig, simmar den prickiga fisken tillbaka till strömmen där den själv växte upp.

 Listad

Den guldglimmande fisken har hamnat på fel lista. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har placerat den på rödlistan.

Fältbiologerna är en ungdomsorganisation som engagerar sig för att stärka naturen. Regan McEnroe är ordförande och medger att det känns lite tjatigt att prata om att allt hänger ihop. Problem på andra ställen i landet kan få betydelse på din plats.

– Man behöver inte vara klimataktivist för att ta till sig att till exempel äpplen och jordgubbar blir drastiskt dyrare och det är på grund av klimatförändringar och artdöd, säger hon.

Vattenkraften är ett förnybart energislag som ger billig el men priset som öringen riskerar att betala är utrotning på grund av de hinder som fördämningar innebär. Regan McEnroe berättar om öringens stora utmaning:

– Den hotas främst av att vi inte har ett samlat arbete i Sverige för att riva bort vandringshinder, oavsett om det är vägtrummor eller en av våra 1 700 småskaliga vattenkraftsanläggningar, säger hon.

Ger öringen fri väg

Av Sveriges cirka 2 000 vattenkraftverk är de flesta småskaliga; hela 1 700 av dem producerar mindre än 1 procent av elproduktionen enligt Naturskyddsföreningen.

Tranås Energis tre vattenkraftverk har i drygt 100 år stått i vägen för öringens vandring. Nu finns vägar förbi dessa kraftverk.

– Vi har försökt bygga omlöp som ska likna naturliga bäckar, säger Magnus Lundberg som är projektledare för företagets vattenvårdprojekt.

När omlöpen byggs skapar de miljöer som gör nytta för den biologiska mångfalden.

– Man kan faktiskt tillföra något i systemet. Det tillkommer områden som fisken kan nyttja som lek- och uppväxtområden, säger han och förklarar att fler arter uppskattar de nya strömsträckorna:

– I november var det tre strömstarar i fiskvägen och dom övervintrar där. Det blir bra miljöer för fågellivet också, avslutar Magnus Lundberg.

Öringens framtid

I gränstrakten mellan Östergötland och Småland kvittrar lövsångaren. För varje meter vi närmar oss Skrivaremoån, tar bruset från ån över ljudkulissen.

Fisken simmar mot strömmen, på sina ställen är det så grunt att ryggfenan bryter ytan och öringen ålar längs med botten.

De torpedformade simmarna hoppar över det första stenblocket. Öringen tar sats för att komma vidare men det resulterar i en kollision med dammluckan vid Malma damm.

Mattias Larsson, nationell samordnare för fiskevård på Sportfiskarna, står i vårgrönskan och pekar:

– Här ska vi bygga en passage förbi dammen så att öringen och andra fiskarter ska kunna passera här året runt, berättar han.

Med pengar från EU leder Sportfiskarna projektet som ska stärka öringens livskraft. En bit från dammen rinner Skrivaremoån ut i sjön där öringen lever större delen av sitt liv. När den nya bäcken är färdig öppnar flera kilometer av strömmande vatten upp sig för öringen.

– Sjön Östra Lägern har en spillra kvar av storvuxna, vandrande öringar. Dom behöver all hjälp dom kan få, säger Mattias Larsson och berättar om fiskeförbudet i sjön.

Han bekräftar att öringstammen minskar, framför allt den insjölevande öringen i södra Sverige.

– Undantaget är Vättern, där går det tvärtom bara uppåt, säger Mattias Larsson om öringen.

Varför går det bra för öringen där?

– Det har gjorts otroligt mycket åtgärder i vattendragen där fiskarna leker och tidigt satte man in ganska hårda regler på sportfisket. I Vättern gör det stor skillnad, säger han.

Det prasslar plötsligt till och Mattias Larsson avbryts av en räv som dyker upp runt åkröken; men den förvånade räven vänder snabbt igen. Vetskapen om öringens framgång i Vättern ger Mattias Larsson hopp om en ljus framtid även här:

– Kan dom få lite bättre förhållanden här i Skrivaremoån med både lek- och uppväxtmiljö så kommer det göra stor skillnad.