Dagens arbetsmarknad är tuff, inte minst för ungdomar. Sverige har den näst högsta ungdomsarbetslösheten i hela Europa. Men för 19-årige Leo Larsson är banan in i yrkeslivet säkrad som lokförare. 

– Det är inte så många som tänker att de vill bli lokförare. Det är ganska nischat, säger Leo.

Leo ska precis ta studenten. I hans kompisgrupp ska några göra lumpen. Andra ska jobba, eller ta en strökurs på något universitet för att få studiebidrag. Ingen vet riktigt vad de faktiskt vill bli. Inte Leo heller. 

En eftermiddag ligger han i soffan och scrollar tanklöst på TikTok. I flödet kommer det upp en intervju med en lokförare. I Leos ögon glimmar det till. 

– Det är bara ett års utbildning och man tjänar väldigt bra. Så jag kikade på det lite mer, säger Leo. 

Idag har han precis blivit klar med sin första praktiska kurs på lokförarutbildningen. På parkbänken utanför sin bostad utstrålar han ett lugn som är ovanligt i hans ålder. Att veta vad han ska bli och göra i framtiden. 

–  Efter det här året har jag i alla fall en utbildning som gör att jag kan få ett stabilt jobb, säger Leo.

Det kan Leo vara säker på. Statistiska centralbyråns rapport 2024 om lokförare visar att det är ett av yrkena där efterfrågan förväntas vara fortsatt hög under de kommande åren.

Inne: lokförare Ute: journalister

Enligt Arbetsförmedlingens rapport är efterfrågan på bland annat hantverkare och undersköterskor stor i Sverige. Parallellt är konkurrensen för jobb inom exempelvis kultur, design och media betydligt större. 

– Det finns yrken med överskott där det är många arbetslösa och större konkurrens om jobben, säger Stina Lyles på Arbetsförmedlingen.

AI-utvecklingen påverkar också arbetsutsikterna. En studie av Örebros universitet pekar på att AI kan göra det svårare för unga att få jobb inom vissa yrken i Sverige. Antalet unga anställda har minskat i yrken där AI används mycket, exempelvis inom IT och kundtjänst. 

Leo funderade på om lokföraryrket skulle kunna automatiseras bort. Men efter att ha pratat med erfarna kollegor försäkrade de honom att det är ett osannolikt scenario. 

–  Datorerna i tågen, de är typ från 90-talet. Sen för säkerheten behövs det fortfarande människor, säger Leo.

En lokförare behöver kunna hantera olyckor, tekniskt strul och andra krissituationer. Den delen av jobbet har Leo svårt att se AI ersätta. 

Intresset för yrkesutbildningar ökar

I Leos klassrum är han ensam tonåring. Enligt SCB är medianåldern för sökande till lokförarprogrammet runt 30 år. 

– Det är folk som har jobbat utan utbildning och nu vill ha lite bättre lön. Men jag tror att det kan bli fler ungdomar. Det är bara att de måste hitta dit, säger Leo.

Kanske håller det på att förändras. Allt fler unga väljer yrkesprogram under gymnasiet, enligt Skolverkets rapport.

– Det är stadigt nu i några år som det har varit fler sökande till yrkesprogram, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket. 

Det går hand i hand med lagändringen som infördes 2024 för yrkesutbildningar på Sveriges skolor. Kommunala såväl som friskolor måste enligt lag ta större hänsyn till arbetsmarknadens behov när de planerar program och utbildningsplatser. 

Men om lagen fått en riktig effekt är fortfarande för tidigt att säga. För läsåret 2024/2025 gick 38 900 elever första året på ett yrkesprogram, vilket motsvarar en ökning på en procent. 

– Det är ju ganska små förändringar än så länge, säger Agnes Duregård. 

Att välja med hjärtat och våga chansa

Om man vill få jobb snabbt är yrkesprogram det bästa alternativet enligt Skolverket. 

– Yrkesprogram är jättebra och där behövs jättemycket folk på arbetsmarknaden. Det är absolut det starkaste tipset, säger Agnes Duregård.

Men varken Leo, Arbetsförmedlingen eller Skolverket tycker att beslutet helt ska stå på ens arbetschanser. Att välja med hjärtat och faktiskt våga är det viktigaste. 

– En del unga tvivlar på sin egen förmåga. Men som 19-åring så har man allt att vinna på att våga, och testa. Man kan prova på olika saker och byta riktning senare, säger Stina Lyles.

På parkbänken lutar sig Leo tillbaka med en snus i gommen. Han vet vad hans plan är. Börja jobba inom ett år i Stockholms kollektivtrafik och pensionera sig vid 40. Om han kommer att köra tåg 20 år framåt vet han inte. Men det behöver han heller inte veta. 

– Om du hittar något du tycker är intressant så kör på det direkt. Om du ångrar dig senare kan du alltid göra något annat, säger Leo.