Mer pengar till läxhjälp i skolan. Det vill regeringen i den nya vårändringsbudgeten. Men hög- och mellanstadiet dissas. Till Tranströmerbiblioteket kommer 13- till 19-åringar för att få hjälp med läxorna av volontärer.

– Jag brukar inte gå på läxhjälpen som är i skolan, säger Vera som går i åttan.

Två kannor med röd saft och en rosa kartong med lingongrottor står i mitten av rummet. På golven ligger handväskor i svart skinn med charms slängda. Pensionären Anders och 30-åriga Linnea hukar över borden. De är täckta av neonfärgade mappar nedkladdade med tusch och datorfodral. One million och blommig sprejdeo blandar sig till ett välkommen in.

– De har tid att svara på våra frågor här, säger Ester, 14 år.

Skolorna ska få mer pengar till läxhjälp. Det föreslår regeringen i vårändringsbudgeten som kom i april. Men hög- och mellanstadiet kommer inte att få mer pengar. Bara gymnasiet och lågstadiet.

”Bedömer hur vi ställer frågorna”

Vera, Ester, Iris, Filippa och Polly kommer nästan varje måndag eller onsdag efter skolan till andra våningen på Tranströmerbiblioteket i Stockholm. Där finns läxhjälp för 13- till 19-åringar. På skylten utanför står det att ”ungdomsbiblioteket är främst för ungdomar” och ”vuxna får titta men inte sitta”. Men några vuxna finns där. Volontärer som ger läxhjälp från Röda Korset och bibliotekarier från ungdomsbiblioteket PUNKT.

Vera och Ester går i åttan. De tycker att läxhjälpen på biblioteket är bättre än den i skolan. Här kan de ställa många och långa frågor om vad som helst.

– Flera lärare har sagt att de bedömer hur vi ställer frågorna, säger Ester.

– En av mattestugorna krockar med min vanliga mattelektion, säger Vera.

Varför inte hög- och mellanstadieelever kommer att få några pengar är för att de redan ska ha hjälp. Enligt skollagen har de rätt till två timmar extra studietid av skolan varje vecka.

”Det innebär att de redan är skyldiga att anordna läxhjälp”, säger Liv Näslund, pressekreterare hos utbildningsminister Simona Mohamsson i ett mejl.

Skillnad på hjälp

Men de två timmarna räcker inte alltid som läxhjälp, det menar Karin Nolke Grubbström, generalsekreterare för stiftelsen Läxhjälp.

– Det är väldigt konstigt av regeringen att de utesluter en åldersgrupp där stödet kan göra väldigt stor skillnad, säger Karin Nolke Grubbström.

4 av 10 högstadieelever tycker att de bara får hjälp ibland, sällan eller aldrig. Även lärarna tycker att det är svårt. Två av tre lärare känner att de inte kan hjälpa eleverna tillräckligt. Det visar Skolverkets attitydstudie från 2025.

IT-konsult på dagen, läxhjälpare på kvällen

Linnea Thorstensson har rattat läxhjälpen i fem år på biblioteket. Hon menar att många av eleverna på läxhjälpen klagar på att de inte får hjälp i skolan.

– Vilken lärare du råkar få i ett ämne ska inte avgöra hur bra du är eller hur mycket du kan lära dig, säger Linnea Thorstensson.

Det motiverar Linnea Thorstensson till att vara läxhjälpare. Vilket hon gör som volontär efter sitt jobb som IT-konsult på dagarna. Hennes styrka är matte. De olika läxhjälparna är olika bra på ämnena.

Kan bero på dina föräldrar

Samtidigt känner många elever att de har någon hemma som kan hjälpa till med plugget, vilket Skolverkets studier visar. Men det beror på vilka föräldrar du har. Elever med föräldrar som är högutbildade eller har bakgrund i Sverige känner att de kan få mer hjälp. Skillnaden är störst i hög- och mellanstadiet.

Enligt Karin Nolke Grubbström är det när kraven ökar i hög- och mellanstadiet som färre kan få hjälp hemifrån.

– Alla ska ha möjlighet att få hjälp, säger Karin Nolke Grubbström.

Linnea Thorstensson jobbade som privatlärare när hon gick i gymnasiet. Nu tycker hon att det är viktigt att läxhjälp inte ska vara en fråga om pengar. De som kommer till bibliotekets läxhjälp är från olika skolor och bakgrund.

– Vi hade en gång någon som hade rest hit från Hässelby. Det är ju verkligen andra sidan stan, säger Linnea Thorstensson.

En eftermiddag när Linnea Thorstensson kommer in till biblioteket för att styra upp läxhjälpen, vill en bibliotekarie prata med henne. En ung kille har kommit dit för att säga tack. Han har precis tagit studenten. Killen har kommit till läxhjälpen många gånger under de senaste två åren.

– Han hade sagt att det är tack vare läxhjälpen som han lyckades ta examen. Det var väldigt kul, säger Linnea Thorstensson.