Renskötseln har alltid behövt följa vädret men när klimatet ändras snabbt och drastiskt blir det svårare.

Renskötaren Rickard Länta berättar om hur hans vardag ändras i takt med klimatet.

– Man kan förlora en hel generation av renar, säger han.

När april går över i maj börjar renskötselns år. Rickard Länta bor i Jokkmokk och är renskötare. Kalvarna börjar födas runt den 10 maj så hans dröm är att vara uppe på kalvningslandet den 1 maj. Men flytten kan ta lite olika tid. Hur betet är och renarnas kondition spelar in.

Mars i år var den varmaste marsmånaden någonsin, speciellt uppe i norr. På platser som Jokkmokk, orten precis norr om polcirkeln där Rickard Länta bor, var det för första gången en medeltemperatur på noll grader. Renskötarna och renarna är vana vid att anpassa sig efter vädret men när förändringarna blir större kommer nya utmaningar.

Rickard Länta har hållit på med renskötsel hela sitt liv. Han har märkt att förändringarna kommer snabbare nu. Förut kom snön i oktober. Nu kommer den vid lucia eller jul. Han jämför snön med en klocka. Om den förut kom vid tio och var borta vid fyra så kommer den nu vid tolv och försvinner vid sex.

– Några år har vi kunnat köra skoter på midsommar, säger han.

Klimatet och renskötseln förändras

Erik Kjellström är professor i klimatologi på SMHI. Han studerar vädret under en längre tid och variationerna i det. De variationerna visar klimatförändringar. De senaste åren har han bland annat jobbat med att se hur det påverkar renar.

– Renskötarna och renarna är ju väldigt beroende av vädret, säger Erik Kjellström.

Olika år är olika besvärliga. Erik Kjellström och hans kollegor ska med vetenskapliga metoder möta renskötarnas kunskaper och upplevelser.

Renskötare hanterar olika sorters väder genom att flytta sig till där det finns mat för renarna just det året. Men när klimatet ändras snabbt och vintern blir kortare och mildare och sommaren blir längre och varmare påverkar det naturen.

– Det påverkar ju också renskötarna och det har de ju redan märkt, säger han.

När snön kommer senare gör också brunsten det. De renar som föds för sent kallas för sommarkalvar. De hinner inte äta upp sig nog inför vintern så de blir små och klarar inte av kylan.

– Man kan förlora en hel generation av renar, säger Rickard Länta.

“Allt blir extremt”

Den ovanligt varma marsmånaden gjorde att isen smälte på många vattendrag i norr, berättar Erik Kjellström. Renarna brukar gå längs med eller på isen av älvarna. Nu var det helt plötsligt öppet vatten i stället. Då kan renarna inte längre ta sig över älven.

När renskötarna spenderar större delen av sin tid utomhus, med renarna, är det svårt att missa klimatförändringarnas effekter.

– Allt blir extremt. Regnar det så drunknar du, blåser det så blåser du bort, säger Rickard Länta.

Erik Kjellström berättar att vi fortfarande har stora utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som gör att planeten blir varmare. Det betyder att förändringarna i klimatet kommer att fortsätta och bli ännu tydligare.

– Vi kommer att se en ännu kortare och mildare vintersäsong och längre och varmare somrar ibland med ännu kraftigare värmeböljor, säger han.

Den gröna omställningens konsekvenser

Men klimatförändringarna är inte den enda utmaningen som renskötare ställs inför. När den gröna omställningen kommer i full fart krockar det ofta med rennäringens intressen. Rickard Länta tycker inte att den gröna omställningen är så grön längre.

– Är det vi i norr som ska betala för det?, undrar han.

Den gröna omställningen innebär att försöka minska världens utsläpp av växthusgaser, främst genom att jobba mot ett fossilfritt samhälle. Men för renskötare kan den gröna omställningen bli ett stort problem när nya industrier smälls upp på marken där renarna vistas.

Nyligen sa Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch att hon tycker att det borde finnas färre renar och att rennäringen inte ska vara ett riksintresse. Busch menar att rennäringen inte drar in tillräckligt mycket pengar för den platsen det tar.

– Vi kände oss jävligt kränkta. Rennäringen har väl inte bromsat något, det är de som bromsar rennäringen, säger Rickard Länta.

Han låter både frustrerad och utmattad över att hans jobb och liv blir så motarbetat.

– Vi har ju ingen chans, lite. Vi är inte så många här uppe.

Renskötare har länge kunnat läsa av naturen för att se hur det kommer bli för renarna. Men i takt med klimatförändringarna försvinner naturens tecken.

– Den traditionella rennäringen jag är uppvuxen med funkar inte längre, säger Rickard Länta.