Majoriteten av alla unga som gör lumpen har högutbildade och rika föräldrar.

Bara 7 procent kommer från en fattig familj, avslöjar en ny studie.

– Försvaret ska inte ses som en klubb för medelklassungar, säger studiens forskare Peter Bäckström till Läget.

Att göra lumpen är inte längre något man måste göra, utan snarare något som är svårt att få göra. 

Det visar studien “Vem försvarar Sverige?” från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som släpptes i mars. Studien grundar sig på en halv miljon ungdomar födda mellan 2000 och 2004. 

58 procent av alla som gör lumpen har högutbildade och rika föräldrar. För de som siktar på ledarroller inom försvaret stiger siffran till 70 procent.

Statistiken visar alltså att ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att man kallas till – och klarar mönstringen.

Endast 7 procent av de som gör lumpen har lågutbildade eller fattiga föräldrar.

Peter Bäckström, forskare på FOI, har gjort studien på uppdrag av Försvarsmakten. Han menar att samma problem finns på andra utbildningar.

– Det är ju inget okänt fenomen, om man tittar på ansökningar till högskolan överlag. Ju svårare det är att komma in, desto större skillnad mellan grupperna är det, säger han.

Så vem väljer vilka som får göra lumpen?

Det är Plikt- och prövningsverket som bestämmer vilka som ska kallas till mönstring och vilka som sedan går vidare och får göra lumpen. Enligt Peter Bäckström ställer de idag högre krav på betyg, fysik och psykisk hälsa.

– Mönstringsprocessen sorterar ungdomarna. Genom att man ställer olika krav gör det att den gruppen som blir vald ser annorlunda ut, säger han.

En anledning till skillnaderna är också att det är högre konkurrens på utbildningsplatserna idag, eftersom det finns färre platser att söka till.

– Det blir mer synligt eftersom det är så få som gör lumpen idag. Om alla gör lumpen, så finns det ingen social skillnad, säger Peter Bäckström.

Unga med rika föräldrar har även bättre fysisk och psykisk hälsa, visar en annan studie från 2024 från Socialstyrelsen.

Eftersom Försvarsmakten ställer högre krav idag på att man ska vara stark i både hjärna och kropp, så blir det en skillnad även där.

Marcus Holmqvist, 22, pluggar på Polishögskolan och gjorde lumpen i Luleå för två år sedan. Han minns tillbaka hur gruppen såg ut.

– Jag upplevde att det var mycket folk från medelklass. Ingen jag kände var över eller underklass. Många där var ju från Stockholm men vissa var från vischan, från småstäder liksom. Det var lite skillnad mellan dem, säger han.

Marcus menar att de från storstäder upplevdes lite rikare än de från mindre städer, men att de flesta verkade ha ganska lika bakgrund.

Fanns det någon i din grupp som hade en mer utsatt bakgrund?

– Nej, faktiskt inte. Det har säkert att göra med att många som har lite taskig bakgrund har det svårare på testen. De klarar det inte, säger Marcus Holmqvist.

Förut var det vanligare att minoriteter och arbetarklassungdomar försvarade landet i krig. De med rikare familjer kunde använda ursäkter som studier för att slippa vara med.

Under 1990 var det ungefär 50 000 som gjorde lumpen i Sverige. Idag är det ungefär 30 000 som mönstrar varje år, men bara 8000-9000 som faktiskt går vidare.

Trots den låga siffran är det ändå fler och fler som gör värnplikten. I och med att gruppen växer har man också sett en jämnare fördelning mellan samhällsklasserna.

Varför tar man inte in ännu fler?

Peter Bäckström menar att det är dyrt och onödigt att ta in folk till värnplikten om det inte behövs.

Varje gång staten satsar på att en person ska göra lumpen i ett år, försvinner också ett år av att den personen pluggar vidare eller jobbar och tjänar in skatt till Sverige.

Men är det rimligt att bara en viss grupp människor gör det? Nej, kanske inte, menar han.

– Om vi bara skriver in de som får bäst resultat, får vi antagligen ett starkare försvar. Men om försvaret ska engagera alla så blir det ju problematiskt. 

”Ska inte ses som diskriminering”

Peter Bäckström menar att skillnaderna mellan fattiga och rika inom försvaret inte ska ses som en systematisk diskriminering från myndigheternas sida.

– Myndigheterna bryr sig inte om det, det bara råkar bli så. Försvaret ska inte ses som en klubb för medelklassungar, det bara råkar bli så statistiskt, säger han.

Han menar att det egentligen inte säger något om att just du inte kan göra lumpen.

Blir man rättvist behandlad då?

– Ja, det blir du, för myndigheterna bryr sig inte om det alls egentligen. Ingen kommer fråga dig hur mycket din mamma eller pappa tjänar.