Sedan pandemin har allt fler unga killar fastnat i spelmissbruk. Att vara beroende av att spela om pengar räknas idag som en sjukdom, och mest drabbade är de som börjar spela tidigt.

– Spelen var det första jag tänkte på när jag vaknade och det sista jag såg innan jag somnade, säger den före detta spelmissbrukaren Simon.

Simon är tolv år gammal när hans pappa lär honom spela om pengar. De är på en sliten pizzeria i hemorten och medan de väntar på sina pizzor matar pappan in sedel efter sedel i en spelmaskin. Varje gång han torskar så vill han spela igen.

Simons pappa spelar nästan alla dagar i veckan och Simon har hängt med till spelkiosker och pizzerior så länge han kan minnas. Men just idag får Simon spela sin första egna omgång.

Han kommer ihåg hur grodorna hoppar förbi på skärmen och hur en känsla av spänning kickar in när han börjar trycka på knapparna.

Med tiden introduceras han till onlinespel, och på sin 18-årsdag öppnar Simon egna konton hos alla spelbolag han känner till.

DET HANDLAR INTE OM PENGAR

Förlorar han dagens första bets är han tvungen att spela igen. Och sen igen.

– Det handlade inte om att vinna tillbaka pengarna, utan om att det skulle hända något; plinget i telefonen. Och det kunde vara allt från en match i allsvenskan till hästpolo i Indien, säger han.

Ofta kollar han inte ens på matcherna, men både spelandet och ångesten håller Simon vaken om nätterna.

När lönen är slut lånar han pengar från familj, vänner och banker med höga räntor. Med de lånade pengarna betalar han av tidigare lån och fortsätter spela. Allt är hemligt.

I mitten av tjugoårsåldern blir Simon påkommen av sin tjej. Då är han redan 600 000 kronori skuld. Han försöker ljuga, men hon har redan fattat allt.

ETT VÄXANDE PROBLEM

Anders Nilsson forskar i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och berättar att spelmissbruk bland ungdomar har blivit allt vanligare sedan pandemin.

Exakt vilken roll pandemin haft i ökningen går inte att veta, men det finns tydliga tidssamband.

I alla åldrar spelar män mer än kvinnor, och störst är skillnaden bland ungdomar.

Redan i nian svarar 30 procent av killarna att de har spelat om pengar under det senaste året, enligt Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning. Bland tjejerna är det knappt 4 procent som överhuvudtaget testat.

KILLAR ÄR EXTRA KÄNSLIGA

Att unga killar är särskilt drabbade kan enligt Anders Nilsson bero på att killar utvecklar sitt konsekvenstänk senare än tjejer. Därför är de också extra känsliga för spelens beroendeframkallande funktioner.

– Vissa har nog en medfödd sårbarhet. Men det beror också väldigt mycket på vilken miljö vi växer upp i och vad vi exponeras för, tillägger han.

Saker vi exponeras för kan bland annat vara data- och tv-spel med riktiga pengar inblandade, som blir en allt vanligare grej. Personer som börjar spela redan i ung ålder är mer troliga än andra att utveckla problem.

Anders Nilsson märker att steget till ett riskfyllt spelande idag görs allt kortare genom casino-streams, skin-betting och spelreklam i sociala medier. Han menar att marknadsföringen bygger på machoideal och medvetet riktas till unga killar.

ÅTERFALLEN

Fotbolls-VM 2023 triggar Simon till att spela igen. Han tar sitt andra återfall – knappt ett år efter sitt första – och inom loppet av några månader har han spelat bort ytterligare ett par hundra tusen.

Precis som första gången så blir han påkommen av sin flickvän, och även denna gång så försöker han ljuga sig fri. Sen reser han sig upp och drar.

Flera timmar sitter Simon på en klippa innan han återvänder hem, säker på att han kommer bli dumpad. Istället får han hjälp att söka vård, och saker börjar vända.

Anders Nilsson säger att återfallsrisken är hög. Ungefär 90 procent av alla som slutar spela tar ett återfall inom två år.

”VI SITTER DÄR OCH PRATAR KÄNSLOR”

Tillsammans med flickvännens stöd har möten med en stödgrupp hjälpt Simon att hålla sig spelfri sen dess. Han berättar att träffarna ger honom en känsla av att vara en del av något större.

– Vi sitter där ett gäng grabbar varje måndag och pratar känslor. Det gör ju aldrig vi grabbar annars, säger han.

När man försöker sluta spela kan allt från ljud till dofter och känslor trigga tankar om det som man vet att man inte borde göra. Anders Nilsson förklarar att man bygger upp ett slags spår i hjärnan när man spelar intensivt under många år.

– Man kommer uppleva att det är väldigt många saker som lockar, säger han.

Enligt Anders Nilsson är det som ger bäst skydd på lång sikt att få in nya spår i hjärnan, genom andra intressen och stöd från vänner och familj.

Idag är Simon 31 år gammal och har två barn med sin flickvän. Han genomgår en skuldsanering och får behålla 12 077 kronor per månad — resten går till Kronofogden.

När skuldsaneringen påbörjas har Simon 1 068 135 kronor i totala skulder.

Simon heter egentligen något annat.