I ett flöde av skärmar, AI och snabb konsumtion växer en oväntad motrörelse: unga som stickar.

– Jag är 26 år, jag är straight och jag stickar, säger Erik, 26.

I en 70-talslägenhet i Solna har Erik Holmsen, 26, nyss flyttat in. Han har ingen TV och mobilen tar han helst aldrig med sig. Att vara onåbar värderar han högt.

På fritiden gillar han golf, cykling och skidåkning och om en vecka ska han börja jobba heltid på restaurang. 

Men Erik har sedan nästan fyra år tillbaka ett annat intresse också, ett som är lite ”avigt” jämfört med hans hans andra intressen: stickning.

Allt började med en dejt

Erik dejtade en tjej som han ville ge något riktigt fint till i födelsedagspresent. 

– Det dyraste man har är sin egen tid, så jag valde att sticka något till henne, säger han.

Efter det började han sticka mer och mer. Tills han en dag bestämde sig för att dela det han gjorde på sociala medier. Det gick bra; videorna blev virala och positiva kommentarer strömmade in.

– Sen är det alltid någon som är så: Shit vad performative du är! Men vad ska jag göra? Jag tycker att det är kul, säger Erik.

En växande rörelse

Erik är långt ifrån ensam om att vända sig allt mer till ”granny hobbies” som målning, stickning och drejning.

– Det vi ser från undersökningen 2025 är att handarbete ökar, speciellt bland yngre. Årets siffra är den högsta som vi har uppmätt sedan vi började mäta 2013, säger Sofia Arkhede, statistiker vid Myndigheten för kulturanalys. 

35 procent av alla 16–29-åringar ägnade sig åt handarbete eller hantverk minst en gång i månaden under 2025 – en ökning med 11 procentenheter på bara ett år.

Trendexperten Johanna Göransson på Ungdomsbarometern ser en tydlig förklaring.

– Jag skulle säga att vi har en ungdomsgeneration idag som är väldigt hälsofokuserad, säger Johanna.

Hon menar att festande inte värderas lika högt idag som när hon som millennial var ung.

– Det finns alltid nya budskap om vad man ska göra antingen för att må bra eller för att bli framgångsrik, säger Johanna.

Analogt är inne

Precis som Erik ser hon att motivationen till hantverk och handarbete ligger i att det är analogt.

– Man pratar lika mycket om det som man pratar om själva stickandet i sig, säger hon.

De hårda stickorna mot det sträva ullgarnet blir ett sätt att knyta an till något konkret – något som inte flimrar eller mäts i likes.

Samtidigt är det just sociala medier som bidragit till att intresset vuxit, enligt både Johanna och Erik.

– Sociala medier har ju en tendens att förstärka intressen. Kollar du på en video så får du tre videor till sen, säger Johanna.

Erik håller med, men ser också en annan förklaring.

– Jag tror att det är någonting coolt med slow fashion. Nu kan man köpa allting så jävla snabbt. Men om du har gjort någonting själv så finns det en stolthet i det, säger han.

Men han ser också att unga vill bort från telefonen och vill leva i nuet. 

– Jag vet jättemånga unga som börjat sticka med sina föräldrar och haft jättebra samtal. 

Återhämtningsparadoxen

Men även om stickning ska vara en stressbefriad aktivitet så kanske det också kan bli motsatsen. I en tid där även återhämtning kan bli prestationsbaserad, riskerar även hantverket att bli ännu ett projekt att lyckas med.

– Man känner sig väldigt stressad. Både av pressen på sig själv och från omgivningen, säger Johanna. 

Men för Erik handlar stickningen om något annat. En slags kreativ meditation. Han säger att han drivs av att förstå vad han känner och vill. 

– Det har man inte riktigt tid till om man bara har brus hela tiden.

I Ungdomsbarometerns undersökningar beskriver unga stickningen som ett recept mot digital överstimulans. Johanna ser ett mönster – att allting man gör beskrivs som att det ska ha funktionen att man ska må bättre.

Mer än en trend

Frågan kvarstår. Är stickningen bara en trend

– Det skulle absolut kunna vara en trend, svarar Erik.

Han gör en paus och ser ner på arbetet i knäet.

– Men jag hoppas att det håller i sig. För jag tror att hantverk och skapande kommer försvinna mer och mer. De här gamla teknikerna glöms bort. 

Stickorna rör sig metodiskt, maska efter maska.

– Vi pratar för lite mellan generationer. Och jag tror att det här kan vara en dörr för att kunna göra just det.