Snart fylls landet av dunkande flak, vita mössor och champagnedränkt asfalt. Men bakom studentens glädje växer en annan verklighet fram. För många unga har studenten blivit en fråga om pengar – och om vem som har råd att vara med.

– För att få en bra student vill man kunna hänga med på allt, säger Nellie Eskandari, 20 år.

Dagen är äntligen här. En klass står förväntansfulla bakom en entré som strax ska öppnas. När portarna slås upp dunkar Håkan Hellströms “Din tid kommer”. Vid låtens “drop” står de uppklädda ungdomarna i en cirkel, inför en drös stolta föräldrar. En vit mössa faller mot marken och blir nedtrampad av de euforiska studenterna. Ett dyrt fall. Men i just den stunden finns inga bekymmer, trots att vägen dit inte har varit billig. 

En av dem som snart står där är tredjeårseleven Emma. Hon berättar att hon stått för nästan alla kostnader själv, med pengar hon egentligen skulle använt när hon flyttar hemifrån. Men hon har valt att spendera sparpengarna på studenten för att få vara med i gemenskapen.

– Det får ju gå till studenten nu och det är lite segt. Men det är en gång i livet, så jag kan ändå trösta mig med det, säger Emma.

Studentmössa, flak, skiva, kläder, resor och fester. I snitt kostar det mellan 13 000 – 17 000 kronor att ta studenten, enligt sajten Studentmottagning. För den som också följer med på studentresa kan summan bli nästan dubbelt så hög.

Emmas klasskompis Linnea berättar att hon och hennes kompisar pratat länge om att åka på en studentresa. Men det är för dyrt.

– Vi har alltid haft idéer om att resa, men ingen har råd, säger Linnea.

Hur hanterar lärarna köphetsen?

Klasskompisen Maja berättar om hur skolan pratar med eleverna om köphets.

– De har inte snackat jättemycket om det. Lite kanske, säger Maja.

Trots att det är frivilligt att delta så beskriver många elever en press att vara med. Att tacka nej kan kännas som att tacka nej till gemenskapen.

– Det är ju upp till en själv, men jag har ju fomo så jag går på allt, säger Emma.

Elevkåren på tjejernas gymnasium förklarar att de alltid försöker dra ned priserna.

– Vi jobbar för att det ska bli så billigt som möjligt, säger Thea Holmberg, ordförande i elevkåren och tredjeårselev på skolan.

Thea förklarar att elevkåren har riktlinjer från skolan som de måste följa vid försäljning, men att lärarna håller sig utanför deras samarbeten med företagen. 

Läget har pratat med flera skolor i Stockholm som inte har tydliga riktlinjer för hur personalen ska prata med eleverna om köphets. Flera säger att det är mentorns ansvar. 

– Vi har ingen tydlig plan. Däremot pratar absolut mentorer om det. Men vi har inga riktlinjer, säger biträdande rektor på en av skolorna.

“Det hade förstört min student”

Nellie Eskandari, 20 år, tog studenten för två år sedan. Hon spenderade tiotusentals kronor på kläder, mössa, fester och framförallt – resor. Hon berättar att vissa destinationer var som en oskriven tradition på skolan. 

– I tvåan skulle man åka till Alperna, men då följde jag inte med. Då kände jag att ”då måste jag följa med i trean för annars kommer jag missa allt som jag borde uppleva”, säger Nellie. 

Hon berättar att hon följde med på majoriteten av studentaktiviteterna för att hon inte ville missa något.

– För att få en bra student vill man kunna hänga med på allt, säger Nellie.

För att kunna betala för studenten jobbade Nellie på en restaurang på helgerna. Men trots det räckte inte pengarna till, och hon behövde hjälp från sina föräldrar. Något som inte är en självklarhet för alla.

– Om jag inte hade fått hjälp hade jag inte haft råd att följa med på resorna. Det hade ju förstört min student, säger Nellie. 

Ungdomsföretag för att hjälpa andra

Under sista året av gymnasiet var det dags för Nellie, tillsammans med klasskompisar, att skapa ett ungdomsföretag. Hon valde då att fokusera på det som präglat hennes år, nämligen ekonomi. Hon tyckte att det fanns en brist på information om hur ungdomar ska hantera pengar och ansvar. Därför startade de en plattform med tips på hur man sparar pengar, söker jobb och lägger upp en budget. Sedan fick de föreläsa på sin skola inför de yngre eleverna.

Ett av tipsen som Nellies företag gav eleverna var att inte dras med i köphetsen. Hon berättar att elevkåren uppmanade elever att köpa overaller och studentmössor från specifika företag. Men ofta fanns det billigare alternativ från andra ställen. 

– Det tycker jag nästan skolorna borde upplysa om, för det känns lite som att man blir lurad på pengarna, säger Nellie.

Ett tydligt minne för Nellie var när balen närmade sig och ekonomin satte stopp. Då valde hon att stanna hemma.

– Men det är en grej jag ångrar än idag. Jag fick sån fomo, säger Nellie.