”Ett unikum i svensk fotboll – En ikon i Djurgårdshistorien”.

Det stod skrivet på läktarens kortsida när en av Djurgårdens största profiler under 2000-talet tackades av i söndags.

– Man vaknar upp och det känns som att man ska åka på sin begravning, säger Bosse Andersson till Läget. 

Över 26 000 personer bevittnade när Djurgården vann söndagens hemmapremiär mot Kalmar med 3-2. Men Djurgårdens tvåmålskytt Kristian Lien var inte publikens favorit. Djurgårdslegenden Bosse Andersson plockade troligen med sig mest applåder och tårar från matchen. 

Bosse Andersson, även kallad Super-Bo eller Super-Bosse, blev i samband med matchen avtackad för sin tid i klubben. För fyra veckor sedan kom beslutet att en 13 års lång tid som sportchef i Djurgårdens IF var över. 

Beskedet kom som en smäll i fotbollssverige men var enligt många experter väntat. Trots att han tagit Djurgården till stora framgångar under sin era i klubben så har han under senare år fått ta emot hård kritik för misslyckade värvningar.

Våren förra året blev extra tuff med en knackig start i Allsvenskan och under den då stormiga period med haglade det kritik. Konsekvensen blev att Bosse Andersson frivilligt erbjöd sig att lämna sin roll i Djurgården. Men det var först i mars i år som beskedet blev officiellt.

”Svårt att ta in”

Liksom för många spelare som gjort avtryck i sina klubbar så skulle Bosse Andersson få en rejäl avtackning.

När det i söndags var dags att kliva ut på konstgräset för att tackas av för sina bedrifter i klubben var Bosse märkbart berörd. 

– Jag kliver ut på plan och möts av den här kärleken på läktarn och det fantastiska tifot. Det är svårt att ta in, säger Bosse Andersson till Läget. 

“En speciell dag”

Trots att dagen skulle vara fylld av glädje så var det en speciell morgon att vakna till.

– Det är klart att det var lite extra pirr och en speciell dag. Man skulle njuta av den och det gjorde jag verkligen.

Inne på planen fick Bosse Andersson en hyllning i form av en målad version av sig själv, ett tifo, som hissades upp över den övre läktaren på Djurgårdens kortsida. Upphissningen avslutades med ett guldglittrigt regn. Och då kom tårarna, berättar Bosse.  

– Jag tänkte att det var enormt. Jag blev liksom paff. Tänk att så många lägger ner så mycket tid för att få ihop det där.

Super-Bosse i sin guldkavaj. Foto: Privat.

Känslosam dag för supportrarna

För den som följt Allsvenskan de senaste 10 åren har det varit omöjligt att missa Bosse Andersson. Djurgårdssupporten Kevin Persson, 18, har inte upplevt Bosses hela era i klubben, men han har ändå en stark relation till Super-Bosse. 

– Jag var relativt ledsen om jag ska vara ärlig. Jag må inte ha varit en djurgårdare i många år, men under dessa år har jag ändå fått se vilken fantastisk person Bosse är. Folk som honom kommer bara en gång per århundrade, säger Kevin Persson.

Samtidigt som han tror saknaden kommer vara stor så tror han att stunden var kommen för Bosse Andersson att lämna.

– Jag tycker det är bra att han lämnat. Inte för att jag vill att han ska lämna, men han har gjort sitt arbete väl och förtjänar att vila och gå ut på nya äventyr. 

Samtidigt fanns en stolthet på plats och det symboliserade tifot, enligt Kevin Persson som beskriver att det runt om honom var en mix av känslor.

En ny tid för Bosse

Vilka äventyr som väntar för Bosse Andersson återstår att se. På Djurgårdens matcher lär han fortsätta dyka upp, eftersom han fick ta emot en evighetsbiljett i samband med avtackningen. Det innebär att han för evigt har en sittplats ovanför Djurgårdsbänken. Men efter en lång dag av firande på 3arena och Sturehof, som enligt Bosse Andersson var i “Hysen-klass” eller “6+”, så ska han nu vila. 

– Den närmsta tiden blir lite lugnare. Just nu så ska jag försöka tänka på mig själv. Jag har precis varit ute och gått. Och sen ska jag ut och resa bort nästa vecka till Spanien, säger Bosse till Läget.