Supporterskap från läktare till hörlurar – ett stort ansvar

Farid Abbaspour har gått från att bara vara en supporter till att vara en röst som tusentals supportrar lyssnar till. I DIFpodden får han underhålla, men också ta på sig ett stort ansvar samt uppoffringar.

 – Det man lyssnar på blir man påverkad av, säger han.

Introt tystnar och tusentals supportrar hör samma ord. 

–Yes hörni. Vi sitter här punkterade dagen efter förlusten hemma mot Malmö. 

Orden kommer från Farid Abbaspour i DIFpodden som i vanlig ordning ser till att Djurgårdens IF ska analyseras. Men det ska ske på ett moget sätt. Trots att känslorna är sura efter gårdagens förlust och trots att det är en tidig lördagmorgon. 

– Man måste försöka vara någorlunda rationell. Men alltså man orkar inte alltid, säger Farid Abbaspour.

En dragningskraft

En studie från Halmstads universitet, av Hampus Andersson och Alexander Karlsson, beskriver att supporterpoddar kan fungera som en megafon ut till supportrar som lyssnar, samt till det övriga supporterkollektivet.

Inte konstigt menar Pehr Granqvist, professor i psykologi. Vi människor har i grunden en dragningskraft till en gemenskap och att hitta mening. Lösningen kan vara en fotbollsklubb och en supporterpodd som har en enande effekt. 

– Det blir något som förbinder en till laget och kulturen som finns runt omkring.

Keps blev mick

I supporterpodden ”DIFpodden” som handlar om Djurgårdens IF (DIF) är Farid Abbaspour förgrundsfigur. Supporterskapet för den föreningen fick han som liten när han ställdes i landhockeymålet med en Djurgårdskeps som plockhandske.

Att nu sitta framför en mick var inget han såg framför sig. Han kom in i podden i slutet av 2018 med målsättningen att hjälpa till runt omkring för att förstärka kvaliteten. Men det blev mer än så. 

– Av olika anledningar fick jag ta programledarrollen de första två avsnitten och sen har det bara fortsatt.

På Kaknäs IP kan supportrar ta del av Djurgårdens träningar. Foto: John Svärdberg

Krävs hjärta och själ

Han är på plats på Djurgårdens träningsanläggning för att följa herrlagets träning. Att befinna sig här klockan 10:30 en tisdag är något som kräver uppoffringar och planering. Ena natten blir sömn och den andra blir full av att klippa ihop nästa avsnitt. 

– Det är mycket klippa och klistra. Man får utnyttja dygnets alla timmar. Men här ska man också vara försiktig med att säga att ”oj, vilken uppoffring”. Vi väljer ju detta också. 

Trots allt slit finns det fina sidor av poddandet. Allt från att podden blir en ventil av känslor, en rutin för folk på väg till och från jobbet, till en räddning för vissa. Responsen från alla lyssnare går inte obemärkt förbi.

– När exempelvis folk som har det tufft i livet hör av sig ger det mig väldigt mycket. “Jag har haft en jobbig period” och så. Och sen att många bara tycker att det är en del av deras rutin i hur de följer Djurgården. Det betyder något. 

Hjärta och hjärna

Att använda podden som en ”ventil” innebär samtidigt en risk. För att även om det ska bjudas på känslor så ger ord “ringar på vatten”, som han beskriver det. Och det är en balansgång mellan att vara rationell och att få vädra sitt missnöje när det bubblar av känslor efter en sur förlust. 

– Man är inte dummare än att man förstår att det man säger, skriver och hur man beter sig får konsekvenser.

Farid menar att han med tiden har mognat och förståelsen har ökat för ordens påverkan på supportrar som lyssnar på podden. Hårda ord och att skrika högst kan gälla på läktaren, men inte i micken. 

– I början kunde man slå ifrån sig saker och tänka “om jag säger att någon ska göra något dumt och den gör det, är det mitt fel då?”. Men ju äldre jag har blivit så har jag ändå förstått att ord får ringar på vattnet.

Känslan känner Pehr Granqvist igen. I ett sammanhang där man blir igenkänd behöver man tänka på sitt rykte, menar han. Men han tror samtidigt att man tappar lite av sin frihet i att kunna vara en oberoende observatör när man behöver bry sig om andras syn på en.

Ger betydelse

Amelie Johansson Quist, 20, har ofta DIFpodden i hörlurarna. Även om hon kan tröttna på att höra när en hel startelva förutspås så har varje vecka sedan 2021 bestått av timmars lyssning av podden.

Amelie Johansson Quist, 20, menar att hon får både kunskap och underhållning via podden. Foto: John Svärdberg.

Podden är ett sätt att balansera de egna tankarna efter en förlust, men också ett sätt att utvidga sin kunskap om föreningen i hennes hjärta. 

– Jag är väl inte den som läser mig till så mycket utan jag får det mesta av informationen om klubben via podden.

För Amelie har podden stor betydelse. Hon tror dessutom att en supporterpodd har en stor påverkan på supportrar.

– Det känns som att det binder ihop flera delar av oss. Ett band skapas mellan både hockeyn och fotbollen. 

Framtiden

Ibland kan det bli för mycket Djurgården, berättar Farid Abbaspour som varje år ställer sig frågan ”hur länge ska jag fortsätta?”. Men svaret är enkelt.

– Så länge det utvecklas. Sjukt tråkigt svar.

Supporterskap från läktare till hörlurar – ett stort ansvar

Farid Abbaspour har gått från att bara vara en supporter till att vara en röst som tusentals supportrar lyssnar till. I DIFpodden får han underhålla, men också ta på sig ett stort ansvar samt uppoffringar.

 – Det man lyssnar på blir man påverkad av, säger han.

Introt tystnar och tusentals supportrar hör samma ord. 

–Yes hörni. Vi sitter här punkterade dagen efter förlusten hemma mot Malmö. 

Orden kommer från Farid Abbaspour i DIFpodden som i vanlig ordning ser till att Djurgårdens IF ska analyseras. Men det ska ske på ett moget sätt. Trots att känslorna är sura efter gårdagens förlust och trots att det är en tidig lördagmorgon. 

– Man måste försöka vara någorlunda rationell. Men alltså man orkar inte alltid, säger Farid Abbaspour.

En dragningskraft

En studie från Halmstads universitet, av Hampus Andersson och Alexander Karlsson, beskriver att supporterpoddar kan fungera som en megafon ut till supportrar som lyssnar, samt till det övriga supporterkollektivet.

Inte konstigt menar Pehr Granqvist, professor i psykologi. Vi människor har i grunden en dragningskraft till en gemenskap och att hitta mening. Lösningen kan vara en fotbollsklubb och en supporterpodd som har en enande effekt. 

– Det blir något som förbinder en till laget och kulturen som finns runt omkring.

Keps blev mick

I supporterpodden ”DIFpodden” som handlar om Djurgårdens IF (DIF) är Farid Abbaspour förgrundsfigur. Supporterskapet för den föreningen fick han som liten när han ställdes i landhockeymålet med en Djurgårdskeps som plockhandske.

Att nu sitta framför en mick var inget han såg framför sig. Han kom in i podden i slutet av 2018 med målsättningen att hjälpa till runt omkring för att förstärka kvaliteten. Men det blev mer än så. 

– Av olika anledningar fick jag ta programledarrollen de första två avsnitten och sen har det bara fortsatt.

På Kaknäs IP kan supportrar ta del av Djurgårdens träningar. Foto: John Svärdberg

Krävs hjärta och själ

Han är på plats på Djurgårdens träningsanläggning för att följa herrlagets träning. Att befinna sig här klockan 10:30 en tisdag är något som kräver uppoffringar och planering. Ena natten blir sömn och den andra blir full av att klippa ihop nästa avsnitt. 

– Det är mycket klippa och klistra. Man får utnyttja dygnets alla timmar. Men här ska man också vara försiktig med att säga att ”oj, vilken uppoffring”. Vi väljer ju detta också. 

Trots allt slit finns det fina sidor av poddandet. Allt från att podden blir en ventil av känslor, en rutin för folk på väg till och från jobbet, till en räddning för vissa. Responsen från alla lyssnare går inte obemärkt förbi.

– När exempelvis folk som har det tufft i livet hör av sig ger det mig väldigt mycket. “Jag har haft en jobbig period” och så. Och sen att många bara tycker att det är en del av deras rutin i hur de följer Djurgården. Det betyder något. 

Hjärta och hjärna

Att använda podden som en ”ventil” innebär samtidigt en risk. För att även om det ska bjudas på känslor så ger ord “ringar på vatten”, som han beskriver det. Och det är en balansgång mellan att vara rationell och att få vädra sitt missnöje när det bubblar av känslor efter en sur förlust. 

– Man är inte dummare än att man förstår att det man säger, skriver och hur man beter sig får konsekvenser.

Farid menar att han med tiden har mognat och förståelsen har ökat för ordens påverkan på supportrar som lyssnar på podden. Hårda ord och att skrika högst kan gälla på läktaren, men inte i micken. 

– I början kunde man slå ifrån sig saker och tänka “om jag säger att någon ska göra något dumt och den gör det, är det mitt fel då?”. Men ju äldre jag har blivit så har jag ändå förstått att ord får ringar på vattnet.

Känslan känner Pehr Granqvist igen. I ett sammanhang där man blir igenkänd behöver man tänka på sitt rykte, menar han. Men han tror samtidigt att man tappar lite av sin frihet i att kunna vara en oberoende observatör när man behöver bry sig om andras syn på en.

Ger betydelse

Amelie Johansson Quist, 20, har ofta DIFpodden i hörlurarna. Även om hon kan tröttna på att höra när en hel startelva förutspås så har varje vecka sedan 2021 bestått av timmars lyssning av podden.

Amelie Johansson Quist, 20, menar att hon får både kunskap och underhållning via podden. Foto: John Svärdberg.

Podden är ett sätt att balansera de egna tankarna efter en förlust, men också ett sätt att utvidga sin kunskap om föreningen i hennes hjärta. 

– Jag är väl inte den som läser mig till så mycket utan jag får det mesta av informationen om klubben via podden.

För Amelie har podden stor betydelse. Hon tror dessutom att en supporterpodd har en stor påverkan på supportrar.

– Det känns som att det binder ihop flera delar av oss. Ett band skapas mellan både hockeyn och fotbollen. 

Framtiden

Ibland kan det bli för mycket Djurgården, berättar Farid Abbaspour som varje år ställer sig frågan ”hur länge ska jag fortsätta?”. Men svaret är enkelt.

– Så länge det utvecklas. Sjukt tråkigt svar.