Unga önskar sig bättre läsvanor

Unga vill läsa mer än vad de gör, visar Bokbarometern. En motivation till det är booktok och bookstagram.

– Jag hade aldrig vetat vad jag skulle läsa om jag inte såg på tiktok, säger studenten Lowisa.

En onsdag eftermiddag är det full fart i Växjö stadsbibliotek – små stampljud och rop studsar mellan bokhyllorna och efter följer föräldrarna.

Lite längre bort, i en av sofforna vid kopieringsmaskinerna, sitter 20-åringarna My och Amy. Båda föredrar att läsa böcker online. Amy vill kunna ligga ned och läsa i mörkret medan My har adhd och känner att det är svårt att läsa fysiska böcker. Gemensamt kan de inte koncentrera sig vid fysisk bokläsning.

– Jag tror att vi bara är för brainrotted. Våra ögon fokuserar nog mer på skärmar, säger Amy.

Har du problem med din skärmtid?

Många ungdomar kollar ofta på sina skärmar – oftare än vad man vill. Därför är sociala medier och andra appar omtalade för sina beroendeframkallande effekter. Folkhälsomyndighetens rekommenderade skärmtid ligger på max två till tre timmar per dag.

Läs Folkhälsomyndighetens tips om skärmanvändning här.

Wishful thinking

En majoritet av unga vuxna känner att de läser för lite, enligt Bokbarometern från 2025. Personer mellan 18 och 29 år har de svagaste läsvanorna av alla åldersgrupper. De främsta anledningarna är att den svenska befolkningen antingen inte har tid eller väljer att spendera den på andra medier, och att man inte har ork att läsa.

Studenterna Lowisa och Tilda, båda 22 år, sitter i Linnéuniversitetets bibliotek i Växjö och pluggar. De läser sällan skönlitteratur. Men ibland händer det att de läser någon bok som blir viral på sociala medier. Tilda kan ta med sig en bok utomlands och läsa där, och Lowisa brukar läsa åtminstone en bok per år.

– Jag vill väldigt gärna bli bättre. Det känns så härligt med folk som läser mycket, säger Lowisa.

#booktok

Moa Averin jobbar på den unga avdelningen i Växjö stadsbibliotek. Hennes syn på ungas läsvanor är att det går upp och ned. På senare år upplever hon att fler läser i och med framväxten av bookstagram och booktok.

– Jag hade aldrig vetat vad jag skulle läsa om jag inte såg på tiktok, berättar Lowisa.

Stadsbiblioteket har en egen booktok-hylla där unga plockar med sig böckerna som trendar just då. Men titlarna som cirkulerar kommer oftast från vuxenböcker. Detta har gjort att ungdomsanpassad litteratur glöms bort.

Stadsbibliotekets booktok-hörna till vänster. Två killar sitter och spelar tv-spel bredvid. Foto: Dejana Todosijevic

Ett nyinstiftat pris vid namn Kaos ska lyfta barn- och ungdomslitteratur i Växjö, och delas ut vid Kronobergs bokmässa i november 2026. Moa Averin tycker att litteraturpriset behövs.

–  Ungdomsböcker uppmärksammas inte lika mycket. De hade en stor hajp när Hungerspelen och Twilight började komma ut för några år sedan, säger Moa Averin.

”Desto fler ungdomar som hittar boken desto fler kommer läsa. Det är som vilken kulturform som helst.” säger Moa Averin. Foto: Dejana Todosijevic

Unga inspirerar

Barnbibliotekarien Sandra Hansson jobbar på Gustavsbergs bibliotek, och hon berättar att biblioteket brukar låta unga praoelever och sommarjobbare göra egna bokskyltningar. För biblioteket är det viktigt att det framgår att skyltningarna är gjorda av unga.

”Jag tror att ungdomar ofta blir mer inspirerade av boktips från andra unga än av tips från vuxna.”, skriver Sandra Hansson i ett mejl till Läget.

På Gustavsbergs bibliotek erbjuder de bland annat bokklubbar och tävlingar för unga att engagera sig i. De är måna om att köpa in böcker efter ungas önskemål, där engelskspråkig skönlitteratur är väldigt populär. Från och med 13 års ålder måste unga inte ens ha sina föräldrars tillåtelse för att skaffa lånekort hos dem.

”Det gör vi för att sänka trösklarna och göra det enklare att komma i gång med läsning och lån.”, skriver Sandra Hansson.

”Det är lite töntigt”

Växjö stadsbibliotek började anställa unga läsambassadörer som ska främja läsandet hos andra ungdomar. Och i dag har de en bokcirkel som rullar på bra.

– Bokklubbar har inte alltid haft ett så bra rykte. Det är lite töntigt, säger Moa Averin.

Projektet gick bättre än förväntat. Fler än de trodde sökte till anställningen och många var genuint intresserade av jobbet.

Tror du att fler kommer läsa ungdomsböcker i framtiden?

– Ja. Jag tänker att allting skiftar, det finns ett mode i allting, svarar Moa Averin.

Amys framtidssyn på ungas läsvanor är att det måste förbättras.

– Även jag själv borde bli bättre på att fokusera på fysiska böcker. För jag tycker att physical media är något som är jätteviktigt och som vi borde bevara, säger Amy.

Unga önskar sig bättre läsvanor

Unga vill läsa mer än vad de gör, visar Bokbarometern. En motivation till det är booktok och bookstagram.

– Jag hade aldrig vetat vad jag skulle läsa om jag inte såg på tiktok, säger studenten Lowisa.

En onsdag eftermiddag är det full fart i Växjö stadsbibliotek – små stampljud och rop studsar mellan bokhyllorna och efter följer föräldrarna.

Lite längre bort, i en av sofforna vid kopieringsmaskinerna, sitter 20-åringarna My och Amy. Båda föredrar att läsa böcker online. Amy vill kunna ligga ned och läsa i mörkret medan My har adhd och känner att det är svårt att läsa fysiska böcker. Gemensamt kan de inte koncentrera sig vid fysisk bokläsning.

– Jag tror att vi bara är för brainrotted. Våra ögon fokuserar nog mer på skärmar, säger Amy.

Har du problem med din skärmtid?

Många ungdomar kollar ofta på sina skärmar – oftare än vad man vill. Därför är sociala medier och andra appar omtalade för sina beroendeframkallande effekter. Folkhälsomyndighetens rekommenderade skärmtid ligger på max två till tre timmar per dag.

Läs Folkhälsomyndighetens tips om skärmanvändning här.

Wishful thinking

En majoritet av unga vuxna känner att de läser för lite, enligt Bokbarometern från 2025. Personer mellan 18 och 29 år har de svagaste läsvanorna av alla åldersgrupper. De främsta anledningarna är att den svenska befolkningen antingen inte har tid eller väljer att spendera den på andra medier, och att man inte har ork att läsa.

Studenterna Lowisa och Tilda, båda 22 år, sitter i Linnéuniversitetets bibliotek i Växjö och pluggar. De läser sällan skönlitteratur. Men ibland händer det att de läser någon bok som blir viral på sociala medier. Tilda kan ta med sig en bok utomlands och läsa där, och Lowisa brukar läsa åtminstone en bok per år.

– Jag vill väldigt gärna bli bättre. Det känns så härligt med folk som läser mycket, säger Lowisa.

#booktok

Moa Averin jobbar på den unga avdelningen i Växjö stadsbibliotek. Hennes syn på ungas läsvanor är att det går upp och ned. På senare år upplever hon att fler läser i och med framväxten av bookstagram och booktok.

– Jag hade aldrig vetat vad jag skulle läsa om jag inte såg på tiktok, berättar Lowisa.

Stadsbiblioteket har en egen booktok-hylla där unga plockar med sig böckerna som trendar just då. Men titlarna som cirkulerar kommer oftast från vuxenböcker. Detta har gjort att ungdomsanpassad litteratur glöms bort.

Stadsbibliotekets booktok-hörna till vänster. Två killar sitter och spelar tv-spel bredvid. Foto: Dejana Todosijevic

Ett nyinstiftat pris vid namn Kaos ska lyfta barn- och ungdomslitteratur i Växjö, och delas ut vid Kronobergs bokmässa i november 2026. Moa Averin tycker att litteraturpriset behövs.

–  Ungdomsböcker uppmärksammas inte lika mycket. De hade en stor hajp när Hungerspelen och Twilight började komma ut för några år sedan, säger Moa Averin.

”Desto fler ungdomar som hittar boken desto fler kommer läsa. Det är som vilken kulturform som helst.” säger Moa Averin. Foto: Dejana Todosijevic

Unga inspirerar

Barnbibliotekarien Sandra Hansson jobbar på Gustavsbergs bibliotek, och hon berättar att biblioteket brukar låta unga praoelever och sommarjobbare göra egna bokskyltningar. För biblioteket är det viktigt att det framgår att skyltningarna är gjorda av unga.

”Jag tror att ungdomar ofta blir mer inspirerade av boktips från andra unga än av tips från vuxna.”, skriver Sandra Hansson i ett mejl till Läget.

På Gustavsbergs bibliotek erbjuder de bland annat bokklubbar och tävlingar för unga att engagera sig i. De är måna om att köpa in böcker efter ungas önskemål, där engelskspråkig skönlitteratur är väldigt populär. Från och med 13 års ålder måste unga inte ens ha sina föräldrars tillåtelse för att skaffa lånekort hos dem.

”Det gör vi för att sänka trösklarna och göra det enklare att komma i gång med läsning och lån.”, skriver Sandra Hansson.

”Det är lite töntigt”

Växjö stadsbibliotek började anställa unga läsambassadörer som ska främja läsandet hos andra ungdomar. Och i dag har de en bokcirkel som rullar på bra.

– Bokklubbar har inte alltid haft ett så bra rykte. Det är lite töntigt, säger Moa Averin.

Projektet gick bättre än förväntat. Fler än de trodde sökte till anställningen och många var genuint intresserade av jobbet.

Tror du att fler kommer läsa ungdomsböcker i framtiden?

– Ja. Jag tänker att allting skiftar, det finns ett mode i allting, svarar Moa Averin.

Amys framtidssyn på ungas läsvanor är att det måste förbättras.

– Även jag själv borde bli bättre på att fokusera på fysiska böcker. För jag tycker att physical media är något som är jätteviktigt och som vi borde bevara, säger Amy.