Dyrt att bo och dyrt att äta – så ser verkligheten ut för många studenter. Enligt CSN använder hälften av studenterna sparade pengar för att få ekonomin att gå ihop. För Louise Berglund, 22, räcker studiemedlet precis. 

– Det går runt, men det finns inte pengar kvar, säger hon.  

I mataffären väljer hon inte varor utifrån kvalitet. Louise Berglund, student i Uppsala, väljer det billigaste. Färska grönsaker väljs bort, det blir frysta i stället. Allt för att göra så många matlådor som möjligt för pengarna. 

– Man får tumma på vissa saker. Jag prioriterar inte mat utan försöker få ner den kostnaden. Både för att det ska gå runt och för att ha pengar till annat, säger hon.   

En verklighet hon delar med många studenter. Varannan student använder sparade pengar för att klara sina utgifter, enligt rapporter från CSN. Dessutom får 43 procent ekonomisk hjälp från närstående. 

För Louise innebär situationen att hon måste planera sin ekonomi. Hon slår sig ner vid det lilla matbordet där nybakta hallonmuffins står framdukade. Precis bakom henne står en hylla och bara några steg bort, en säng. Mycket mer ryms inte i en enrumslägenhet på 25 kvadratmeter. Hyra, el och vatten kostar runt 6500 kronor per månad. 

– När hyran är betald finns typ hälften av pengarna kvar, säger hon.

Det som är kvar av studiemedlet ska räcka till mat, aktiviteter och övriga kostnader. Louise klarar oftast att få ekonomin att gå ihop, men vid större händelser som det populära valborgsfirandet kan sparpengar behöva användas.

– Nu till valborg känner jag lite ekonomisk stress, det är både biljetter och alkohol som kostar, säger hon och skrattar.

Därför är situationen pressad

Emma Hedman är verksamhetschef på Ung Privatekonomi. Hon berättar att många studenter har det tufft på grund av höga hyreskostnader och dyra matpriser. Mycket har blivit dyrare de senaste åren samtidigt som studiemedlet inte har ökat i samma takt.

– Det innebär att samma pengar ska räcka till högre utgifter. Boendet äter upp en stor del av inkomsten och är en utgift som är svår att påverka. Då finns ofta inte mycket kvar till annat eller för oförutsägbara händelser, säger Emma. 

Många studenter måste därför arbeta extra eller använda sparpengar för att få det att gå runt. 

–  Att jobba extra är en balansgång. Det ska inte gå ut över studierna, men man ska också kunna göra ett bra jobb. Tjänar man för mycket kan man förlora sitt CSN och då blir ekonomin tuff ändå, säger hon. 

För att stärka familjers ekonomi sänkte regeringen matmomsen den 1 april i år från 12 till 6 procent. Hur stor påverkan det får på studenters ekonomi återstår att se, menar Rasmus Lindstedt, ordförande för Sveriges förenade studentkårer. 

Kan bli en förlust för samhället

Rasmus menar att det finns en risk att personer utan sparpengar eller ekonomisk hjälp hemifrån väljer bort att plugga vidare. Det kan i längden bli en förlust för samhället.  

– Det är Sverige som förlorar om studenter väljer utbildning på grund av plånbok snarare än vad de faktiskt vill plugga. Det är dåligt om vi inte får de mest kvalificerade att plugga något, utan enbart de som har råd, säger Rasmus. 

Pengar påverkar redan vilka utbildningar unga väljer.

Var tredje student från hem med sämre ekonomi väljer bort skolor i städer där det är bostadsbrist, jämfört med var fjärde student från hem med starkare ekonomi, enligt en rapport från Studentbostadsföretagen i samarbete med Ungdomsbarometern. 

Louise har själv märkt hur ekonomin har påverkats av vart hon bott. När hon för två år sedan studerade i Göteborg var kostnaderna högre. 

– Då fick jag alltid ta från sparkontot. Där hade jag pendlingskort och mycket högre hyra, nu brukar jag cykla eller gå. Jag visste inte heller hur dyrt allt var då och jag saknade budget. 

I dag är hennes ekonomi mer stabil, mycket tack vare hur hon planerar sina utgifter. Varor handlas på kampanj, matlådor planeras, dyrare köp tänkts igenom för att slippa ta från sparkontot. Ibland hade hon velat ha möjlighet att unna sig mer – något extra lyxigt till middagen eller möjligheten att spontanshoppa kläder. 

– Man blir lite begränsad att göra saker, men det går ihop, säger hon.