Just nu arbetar riksdagen med förslaget om sänkt straffbarhetsålder.
På kvinnoanstalten Sagsjön i Göteborg pågår förberedelserna.
– Vi har fått ett uppdrag att ta emot tio flickor, säger kriminalvårdschefen Jessica Rönnerfors.
Om regeringens lagförslag om sänkt straffabarhetsålder röstas igenom ska Kriminalvården vara beredda att ta emot barn och unga i åldrarna 13–17 år från och med 1 juli. På kvinnoanstalten Sagsjön i Lindome, drygt 1,5 mil söder om Göteborg, pågår förberedelserna för fullt.
Om det förslaget röstas igenom. Kommer ni då vara redo 1 juli?
– Vi kommer vara redo att kunna ta emot barn och unga. Men vi har ju behövt göra det på befintliga anstalter. Det hade ju varit alldeles för snäv tidsram att kunna bygga nya anstalter, säger Jessica Rönnerfors.

Den del av anstalten där barn och ungdomar kommer sitta är helt separat från den delen där de vuxna sitter. De tio flickorna kommer sedan att delas upp i två olika avdelningar med fem flickor i varje.
– De här två avdelningarna kommer inte heller träffa varandra, säger Jessica Rönnerfors.

Så kan en typisk dag för flickorna komma att se ut
Jessica Rönnerfors berättar om hur en dag kan komma att bli för de intagna flickorna. Det är väckning klockan 07:00. Sedan frukost, skola, lunch, skola och middag, ganska självklart. Efter middagen är det något som Jessica Rönnerfors kallar för strukturerad verksamhet. Fritid kan man säga. Den är frivillig och håller på till klockan 19:00. Efter det är det kvällsmat för dem som vill ha det. Dagen slutar vid ungefär 19:45, då flickorna låses in för natten.
Inifrån en av cellerna för flickorna(kan ändras) Foto: Adrian Mårtensson
Hon tillägger även att man har rätt till en timmes promenad per dag som läggs in under dagens schema.
Promenadgården där de kan få sin friska luft och ta sina promenader. Foto: Adrian Mårtensson.
Så här kan skolverksamheten komma att se ut
- 23 h i veckan – Måndag till fredag
- 4 behöriga lärare på 10 barn och ungdomar (Sagsjön)
- Källa: Åke Svensson, rektor Kriminalvården
Vilka typ av aktiviteter kan man göra på kvällen?
– Det håller man på att titta på just nu. Det kan ju vara alltifrån att man kanske vill spela spel, pyssla, måla eller rita. Det kanske är någon fysisk aktivitet som man erbjuder. Vara i vår motionshall, spela pingis eller något. Sen kommer man ju så klart också att prata med de flickorna som kommer, säger Jessica Rönnerfors.
Den största skillnaden jämfört med vuxenanstalter är personaltätheten. Det är mer eller mindre dubbelt så mycket personal per barn jämfört med en vuxen.
Det allmänna rummet utanför cellerna. (kan ändras). Foto:Adrian Mårtensson
Hur skiljer sig en dagordning för vuxna på anstalten?
– Normaldagordning (dagsschemat) är ingen större skillnad. Vuxna i dag låses in vid 19:00, så barnen är ju då ute en timme mer, säger Jessica Rönnerfors.
Gränsen för när man flyttas till vuxenanstalt är just nu 18 år. Men hon menar att det kan finnas undantag i framtiden.
– Jag vet inte om de är helt beslutat än, men jag tror att man kanske kan få ett undantag om du läser gymnasiet och liksom ska fullfölja det, säger hon.
Kriminalvården själva var ju först emot förslaget. Ni har bland annat sagt att ni saknar resurser. Har du upplevt det?
– När Kriminalvården skulle meddela hur man såg på förslaget så svarade man nej. Men när vi har fått uppdraget så är det väldigt många som arbetar med olika arbetslinjer. Det är alltifrån fritid, sysselsättning, inredning av rum, lagstiftningen, utifrån barnkonvention, säger Jessica Rönnerfors.
Har ni fått ett uppdrag att förbereda för att ta emot fler i framtiden?
– Vi har inte ett sådant uppdrag i dag, utan vi har tio platser som vi ska ha, säger hon.
Prognosen för antal intagna 13–17 år för hela kriminalvården
År – Medelantal
- 2026 – 6
- 2027 – 115
- 2028 – 271
- 2029 – 310
- 2030 – 328
- 2031 – 337
- 2032 – 325
- 2033 – 310
- 2034 – 305
- 2035 – 305
- Källa: Therése Wicklund, barnrättsexpert Kriminalvården.
Jessica Rönnerfors fortsätter att prata om personaltätheten och avskärmningen som kommer se annorlunda ut, jämfört med ett SiS- eller HVB-hem. Hon tror att det ibland kan vara bra för barnen och ungdomarna.
– Vi kanske kan skydda den enskilde på ett annat sätt. Genom att folk utifrån inte kan kontakta de intagna. Det kan kanske vara lugnande för en ungdom.
Hon menar att just den avskärmningen är den största skillnaden från ett SiS-hem.
– Här har vi möjlighet att jobba med ungdomen och jobba förebyggande.

Hur kommer det gå för Kriminalvården att arbeta med en målgrupp de inte är vana att arbeta med, det vill säga barn?
– Kriminalvården kommer inte lösa detta själva. Det är tillsammans med socialtjänst och andra aktörer. Vi kan ju lägga jättemycket resurser och påverka. Sen handlar det ju alltid om den unges motivation. Men vi har också möjlighet att motivera dem som inte skulle vilja. Lägga en grund för att inte återfalla i brott, säger Jessica Rönnerfors.











